I samtliga nordiska länder konkurrerar renskötseln med olika intressen som skogsbruk, turism, gruvdrift, vatten- och vindkraft. Detta påverkar på flera sätt renarnas betesmarker, renskötselarbetet och förutsättningarna för renskötsel som näring. Dagens renskötselsystem skiljer sig organisatoriskt och ekonomiskt mellan länder och regioner, vilket har betydelse för vilka konsekvenser som olika externa faktorer har på exempelvis betesmarkerna och rennäringens lönsamhet.

Forskarseminariet (NJF seminar 479) om renskötsel och markanvändning i ett nordiskt perspektiv, ägde rum i Rovaniemi, Finland den 20-21 oktober 2014. Konferensen var indelad i olika huvudteman. Här presenteras ett urval av föredrag under respektive tema. Separat finns mer utförliga presentationer av några av dessa föredrag.

1. Renskötsel och annan markanvändning

Tim Horskotte, Åbo universitet, pratade om hur planering av skogsskötseln skulle kunna gynna flexibiliteten och renens tillgång till ett varierat landskap - se separat sammanfattning av Tims presentation.

Anna Skarin, Sveriges lantbruksuniversitet, pratade om hur utbyggnaden av vindkraft kan påverka renarnas vandringar och användning av området. Hennes resultat är baserat på spillningsinventeringar (hur mycket avföring från renar man hittar på marken) och GPS-positioner från renar och finns redovisade i flera rapporter och vetenskapliga artiklar. [http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/kontakt/personliga-cv-sidor/cv-sidor-katalog/anna-skarin/]

2. Renskötsel i en förändrad omvärld

Minna Turunen, Lapplands universitet, Rovaniemi, Finland, pratade om utfodring som en strategi för finska renskötare att klara av en förändrad omvärld. Hon har intervjuat renskötare tre renbeteslag i Finland och tagit del av tidigare studier om utfodring av renar. Av studien framgår att utfodring introducerades under 1970-talet och att det ökat sedan dess. Tillverkningen av renfoder har ökat kraftigt under de senaste 20 åren och är nu uppe i närmare 20 tusen ton per år. Utfodring omfattar både tillskottsutfodring på bete och utfodring i hägn. Kalvning i hägn förekom i två av de tre undersökta renbeteslagen.

3. Rovdjur och renskötsel

Birgitta Åhman, Sveriges lantbruksuniversitet, inledde med ett föredrag om hur rovdjur på olika sätt påverkar renskötsel och hur långt man kommit i forskningen på området. En mer utförlig sammanfattning av föredraget finns separat [http://www.slu.se/birgitta-ahman].

Harri Norberg, Finlands viltcentral, pratade om hur finska myndigheter hanterar rovdjuren i relation till skadorna på rennäringen och vilket regelverk detta bygger på. I Finland följer man, liksom i Sverige, rovdjursstammarnas utveckling. I motsats till i Sverige samlar man också in information om återfunna rovdjursdödade renar. Ersättning betalas i relation till återfunna renar. Åtgärden är främst skyddsjakt i de fall skadorna bedöms som alltför stora.

4. POROT-projektet

Under konferensen presenterades en pågående utveckling av ett verktyg för planering av renskötselns markanvändning POROT. Till stora delar liknar det Renbruksplan, som vi använder i Sverige. I Finland har man dock inte alls kommit lika långt.

5. Hållbar och lönsam renskötsel

Under detta tema presenterades totalt åtta föredrag. Några handlade om vikten av att anpassa antalet renar och användningen av markerna för att få en bra och hållbar produktion. Andra handlade om renskötselns rättigheter till markerna och hur det inverkar på renskötselns möjligheter till långsiktig hållbarhet.

Bård-Jørgen Bårdsen, NINA, Norge, framhöll betydelsen av klimat och betesresursens kvalitet för kalvningsresultat och renhjordens utveckling. Rolf Rødven, Bioforsk, Norge var inne på liknande tema och pratade om hur otillräckligt bete och en dålig start i livet påverkar renens framtida möjligheter att bli ett bra produktionsdjur.

Jan-Åge Riseth, Norut, Norge, gav en historisk tillbakablick på hur nationalstaterna har hanterat renskötseln och hur renskötseln tvingats anpassa sig till rådande politik. Han tog upp hur den tekniska utvecklingen har gett ökade kostnader och mindre marginaler, och hur det i sin tur gjort att renägare måst öka renantalet för att få tillräckliga inkomster. I kombination med stängda gränser mellan staterna blir detta en fälla när betesresurserna inte längre räcker till.

Lauri Oksanen, Åbo universitet, uppehöll sig också vid de negativa konsekvenserna av att den tidigare gränsöverskridande renskötseln har upphört (genom statliga överenskommelser). Renarnas gynnsamma påverkan på vegetation och biologisk mångfalt blir svårare att upprätthålla när det inte finns lämpliga beten för alla årstider. Renarna och produktionen påverkas också negativt av detta.

Kirsi Muuttoranta, MTT Agrifood Research Finland, redogjorde för sin forskning som handlar om hur produktion och köttkvalitet kan förbättras genom slaktstrategi och val av vilka renar man behåller som avelsdjur. Det man kan selektera för är i första hand kalvarnas storlek och hälsa (spara de bästa kalvarna för avel) och vajornas modersegenskaper (spara döttrar till bra vajor). En svårighet är att skilja effekten av nedärvda (genetiska) egenskaperna från miljöfaktorer. Genom att studera försökshjordar, där man följt renar under flera generationer, vet man att systematiskt urval och kunskap om hur renarna är släkt med varandra (individmärkning och registrering) kan förbättra aveln och därmed produktionen.

6. Renskötselns framtida möjligheter

Annette Löf, Umeå universitet, tog upp frågan om i vilken mån renskötseln kan och bör anpassa sig – sammanfattning av hennes föredrag finns separat [LÄNK till sammanfattning av Annettes föredrag]

Stefan Kirchner, Lapplands universitet, Finland, pratade om på vilket sätt man tar hänsyn till urfolksrätt vid exploatering av marker för industriutbyggnad på olika håll i världen. Renskötsel och gruvetablering i Finland användes som exempel.

Asta Kietäväinen, METLA (Skogsforskningsinstitutet), Finland, hade gjort intervjuer där renägare fick berätta om renskötselns funktion och betydelse i deras liv. Berättelserna kunde delas in i tre grupper efter fokus: renskötsel som livsstil, renskötsel som produktion och försörjning och renskötsel som affärsföretag. Slutsatser var att renskötseln har olika funktion för olika människor men att det finns en trend mot att affärsverksamhet och ekonomi ökar i betydelse. Traditioner och identitet ökar dock renskötselns förmåga att klara påfrestningar och anpassa sig till förändringar.

Några utvalda föredrag från seminariet:

• Landskapsplanering skulle gynna renskötselns flexibilitet av Tim Horstkotte (Åbo Universitet, Finland)
• Vinterutfodring av renar - anpassning till en föränderlig miljö av Minna Tuurunen (Lapplands universitet, Rovaniemi, Finland)
• Hur påverkas renskötseln av rovdjuren? av Birgitta Åhman (SLU, Uppsala, Sverige)
• Kan – och borde – renskötseln anpassa sig? av Annette Löf (Centrum för Samisk forskning, Umeå Universitet, Sverige)