tisdag 19 mars 2024
Renbetesmark
Foto: mostphotos.com

Grön infrastruktur ur rennäringsperspektiv

En sammanhållen och fungerande grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska fortleva. Den upprätthåller viktiga funktioner inom renskötseln och möjliggör årstidsbunden förflyttning mellan betesområden.  Genom att arbeta med grön infrastruktur kan vi skapa långsiktigt hållbara landskap och vända den negativa trenden med en minskad biologisk mångfald i Sverige.

Arbete med grön infrastruktur innebär att involvera alla aktörer i landskapet i ett arbetssätt där vi tillsammans planerar för långsiktigt hållbara landskap. Sådana landskap ger positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter och är en förutsättning för hållbar samhällsutveckling. Grön infrastruktur handlar om att lyfta blicken och se helheten i landskapet.

Precis som vi människor, behöver växter och djur livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de också möjlighet till spridning i landskapet. Detta är avgörande för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är också grunden för att vi människor ska fortsätta att få alla de nyttor som naturen ger oss, så kallade ekosystemtjänster. Begreppet grön infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop genom ekologiska processer i hela landskapet.

Det svenska landskapet har blivit alltmer likformigt. Vidsträckta och likformiga skogsområden och åkermarker har ersatt äldre tiders mer variationsrika landskap. Denna utveckling har gjort att många arters livsmiljö har blivit förstörd eller minskat betydligt i storlek, vilket i sin tur leder till att den biologiska mångfalden minskar. Landskapet har också blivit mer fragmenterat, bland annat till följd av ökad bebyggelse. Vägar och järnvägar kan exempelvis utgöra barriärer i landskapet. En fungerande grön infrastruktur ökar motståndskraften mot negativa förändringar, som till exempel klimatförändringar. 

Fortfarande finns områden i landskapet med hög biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Genom arbetet inom grön infrastruktur kan vi knyta samman dessa viktiga områden för att lyckas vända den negativa trenden med minskad biologisk mångfald.

För en fungerande renskötsel är en grön infrastruktur nödvändig. För en välmående renskötsel behöver landskapet vara sammanhållet och ekologiskt stabilt. Renen och renskötseln kan utgöra en indikator på ett sammanhållet landskap och som sådan bidra till Sveriges miljö- och naturvårdsarbete. Det finns minst 2000 samiska fältexperter på halva Sveriges yta. Renskötarna som vistas mycket ute i naturen kan tidigt observera förändringar.

Grön infrastruktur ställer frågor som samer alltid ställt genom att lyfta ekosystemens funktionalitet, betesmarkernas betydelse och möjligheter för arter att sprida och förflytta sig i landskapet. Samernas unika kunskap om renens livsmiljöer och vilka marker som brukats för olika faser i renskötselåret har i begränsad utsträckning funnits dokumenterad. Det har varit en traditionell kunskap som överförts muntligt. Under 2000-talet har samebyar börjat upprätta så kallade renbruksplaner. Det är en beskrivning av samebyns markanvändning som andra kan förstå och utgör ett underlag vid samråd. Renbruksplanernas betydelse ökar och har potential att öka förståelsen för renskötselns behov hos andra markanvändare. 

En renbruksplan består av dokumentation över olika typer av markanvändning för renskötseln. Den omfattar betesmarker, flyttleder, rastbeten, svåra passager, anläggningar med mera. Den beskriver omvärldsfaktorer och hur markerna kan användas för bedrivande av renskötsel framöver. Dokumentationen kombineras ofta med GPS på ren som beskriver renars rörelse under renskötselåret. Renbruksplanen visar med andra ord den gröna infrastrukturen för renskötseln. 

Arbetet med grön infrastruktur är långsiktigt och bygger på kontinuerlig dialog och samverkan med alla som verkar i och påverkar landskapet. Utan samverkan kan vi inte nå målen med hållbara landskap, rik biologisk mångfald och fungerande ekosystem som vi människor, djur och växter är beroende av. Genom dialog och samverkan kan landskapets olika aktörer utifrån sina respektive verksamheter, förutsättningar och ambitioner få inspiration och underlag för att bidra till arbetet med att stärka grön infrastruktur.

Sametinget vill arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Om vi inte ser vilka tjänster ekosystemen gör oss, riskerar vi att omedvetet påverka dem negativt. Natur och kultur, människa och miljö hör ihop. Traditionell samisk kultur och samisk markanvändning är beroende av en grön infrastruktur, biologisk mångfald och fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2021-09-23

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?