måndag 29 november 2021
mostphotos.com

Grön omställning

FN:s klimatrapporter visar att vårt sätt att leva och konsumera i dag inte är hållbart. Här kan samiska näringar som renskötsel, jakt, fiske, slöjd, livsmedelsförädling och samisk turism bidra med värdefull kunskap om ekologisk och hållbar verksamhet, långsiktig och effektiv förvaltning av naturresurser, skydd av ekosystem och ekosystemtjänster samt biologisk mångfald.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och visa hur en grön omställning ska gå hand i hand med ökad välfärd och ekonomisk utveckling. Hur detta ska gå till beskriver regeringen i en klimatpolitisk handlingsplan.[1] Exempelvis står industrin och transportsektorn för var sin tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. För att nå målet om nettonollutsläpp senast år 2045 så måste utsläppen från transporter ha upphört till dess. Utsläppen ska minska genom bland annat ökad elanvändning och förnybara biodrivmedel.

Svensk klimatpolitik och inriktningen i den gröna omställningen innebär en utbyggnad av vindkraftverk, grön vätgas, biobränsle från skogen som ersätter fossila bränslen samt gruvbrytning efter mineraler och metaller till de batterier som krävs för en högre elkonsumtion.

Historiskt har utbyggnaden av vattenkraften påverkat stora markarealer för de samiska näringarna. Till detta kommer en omfattande avverkning av framförallt hängslavsbärande äldre skog och plantering av contortatall som inte fungerar som ersättning för naturskog, vare sig för rennäringen eller när det gäller att bevara en biologisk mångfald.

Vattenkraftsutbyggnaden och skogsavverkningen har i sin tur medfört en utbyggnad av infrastruktur som fragmenterar betesområden, skär av flyttningsleder för renskötseln och påverkar övriga samiska näringar som jakt, fiske, tillgång på slöjdmaterial med mera.

All exploatering får konsekvenser för samisk markanvändning. Vindkraften kan rätt använd bidra till vårt framtida energibehov. Men fel placerad är vindkraften varken miljövänlig eller hållbar. Den kan orsaka stor påverkan på det samiska samhället och den samiska miljön. Läs mer om Sametingets syn på vindkraftverk.

Solceller, vindkraftverk och eldrivna fordon kräver mer mineraler och metaller än fossildrivna transportmedel. Exempelvis kräver en elbil sex gånger mer mineraler än en traditionell bil. Vindkraftverk på land kräver nio gånger mer mineralresurser än ett gaseldat kraftverk. Behovet av de olika mineralresurserna varierar beroende på vilken teknik som används. Litium, nickel, kobolt, mangan och grafit är avgörande för batteriers prestanda och livslängd. Elledningar kräver stora mängder koppar och aluminium.[2]

Den gröna omställningen kräver fler metaller och mineraler än vad som tidigare använts. Det öppnar i sin tur upp för fler gruvor i Sverige vilket innebär markexploatering och naturresursutvinning inom traditionella samiska områden. Hur Sametinget ser på hantering av naturresurser och speciellt i förhållande till mineralutvinning, finns beskrivet i ett ställningstagande om mineraler och gruvor i Sápmi.

FN:s klimatrapporter visar att vårt sätt att leva och konsumera i dag inte är hållbart. Det betyder också att vår uppfattning om ekonomisk tillväxt som ett mått på samhällets välstånd och framgång måste omvärderas.

FN:s generalsekreterare António Guterres beskriver det så här:

... det [är] nu dags att korrigera en uppenbar blind fläck i vårt sätt att mäta ekonomisk blomstring och framåtskridande. När vinster skapas på bekostnad av människor och vår planet lämnas vi med en ofullständig bild av den ekonomiska tillväxtens verkliga kostnad. Med nuvarande mätmetod fångar bruttonationalprodukten (BNP) inte vissa affärsverksamheters destruktiva effekter på människor och miljö. Jag efterlyser nya mått som kan komplettera BNP, så att människor kan få fullständig insikt i affärsverksamheters påverkan och hur vi kan och måste förbättra stödet till människor och vår planet.[3]

Även de mest optimistiska tillväxtprognoserna från OECD visar att framtida tillväxt troligen kommer vara lägre än det som anses som normalnivån under andra hälften av 1900-talet.

Så hur kan vi skapa ett samhälle som innebär ett bra liv för alla utan att göra slut på jordens resurser?

Forskning framhåller att det finns flera alternativa strategier för Sverige i framtiden, exempelvis kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning, automatisering och cirkulär ekonomi. Gemensamt för alla framtidsstrategier är omfördelning av resurser som innebär stora förändringar jämfört med dagens samhällsutveckling, exempelvis minskar varukonsumtion och flygresandet drastiskt. Forskningen visar också att det finns möjligheter för en hållbar utveckling och ökat välbefinnande, förutsatt att vi förstår att förutsättningen för välbefinnandet bygger på andra värderingar än vi har idag. [4]

Samiska värderingar och traditionell kunskap kan visa vägen. Flera inslag i dessa strategier stämmer överens med traditionellt samiska värderingar och tankesätt. Samiska näringar som renskötsel, jakt, fiske, slöjd, livsmedelsförädling och samisk turism kan bidra med värdefull kunskap om ekologisk och hållbar verksamhet, långsiktig och effektiv förvaltning av naturresurser, skydd av ekosystem och ekosystemtjänster samt biologisk mångfald.

Ett starkt och motståndskraftigt samiskt samhälle kan bli en internationell förebild inom svenskt klimatarbete. Andra klimatpositiva åtgärder inom den gröna omställningen bör därför inte ställas i konkurrens med de samiska näringarna.

Läs mer om vårt livsmiljöprogram Eallinbiras

Läs mer om traditionell kunskap

Läs mer om fokalpunktsansvaret

 


[1] Regeringskansliet, miljödepartementet. En samlad politik för klimatet – en sammanfattning av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. 2020.

[3] VÅR GEMENSAMMA AGENDA – GENERALSEKRETERARENS RAPPORT. Svensk översättning av Our Common Agenda – Report of the Secretary-General. United Nations 2021.

[4] Framtider bortom BNP-tillväxt, slutrapport från forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande. KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, 2018.

 

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-11-08

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?