Gruvor i Sápmi
Samer är oroade över att prospektering och mineralutvinning sker på marker med stora miljö-, natur- och och kulturvärden.
Avsaknad av gruvskatt och vinstdelning
Två stora problem som lyfts i debatten är avsaknaden av gruvskatt och avsaknaden av krav på vinstdelning till urfolk och lokalsamhällen. Det gör Sverige till ett billigt land att exploatera i. Lokalbefolkningen har också stora farhågor när det gäller vad som händer med den förstörda marken när fyndigheterna är slut och gruvan upphör. Ett utländskt bolag behöver inte ta ansvar och städa upp efter sig. Att återställa marken är i princip en omöjlighet.
Provbrytningar skrämmer
Stora miljö-, natur- och kulturvärden står på spel i Sverige.
- För oss handlar det om renskötselns och den samiska kulturens fortlevnad, skriver bland andra Jon-Mikko Länta, ordförande Jåhkågasska sameby, och Jakob Nygård, ordförande Sirges sameby i en debattartikel i DN. Beowulfs planerade dagbrott i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk kommer tillsammans med infrastruktur att dela renbetesmarkerna i två delar och omöjliggöra en traditionell renskötsel.
Renskötselns undergång
Gruvor med lika förödande konsekvenser för berörda samebyar planeras på andra håll i renskötselområdet. Den kraftigt expanderande gruvindustrin utgör ett direkt hot mot renskötseln, och därmed mot basen för den samiska kulturen: - Renar kan inte äta sten. De kan heller inte vandra mellan årstidsbeten när ett gruvhål blockerar flyttleden. Slutsatsen i debattartikeln är: När Sverige talar om samexistens förespråkar man egentligen gruvnäringens företräde även om det innebär renskötselns undergång.
Maktlöshet
I en rapport slår FN:s specialrapportör för urfolksrättigheter fast att ingrepp i urfolks egendomsrätt till land som enbart tjänar privata vinstintressen sällan utgör ett legitimt samhälleligt intresse, och att sådana ingrepp i princip aldrig är proportionerliga. Men Sveriges minerallag ställer samerna maktlösa inför gruvetableringar trots att FN påtalat att deras samtycke till sådan verksamhet krävs. Mattias Åhrén, jurist och ordförande för Samerådets människorättsavdelning, har tidigare sagt att Samerådet kommer att hjälpa samebyarna att lyfta sin sak internationellt. Samebyarna har upparbetat en egendomsrätt som ger dem rätt att säga nej till gruvverksamhet. Gruvverksamheter bryter även mot en rad andra mänskliga rättigheter, såsom rätten till kultur och till hälsa.
Vi är alla en del av miljön och anser det som ytterst viktigt att ta ansvar inom de områden där vi kan påverka. Vi är en del av lösningen! Vi vill och kan istället ta vara på vår traditionella kunskap och vara vägvisare för en hållbarare värld, tillsammans med andra urfolk i världen.