Renbruksplanen används vid övergripande samhällsplanering och miljökonsekvensbeskrivningar samt på detaljnivå vid samråd och dialog med markanvändande aktörer. Det kan handla om:
- Skogsbruk
- Gruvnäring och vindkraft
- Torvbrytning och vägplaner
- Botnia banan och SWEROC
- Fjällfrågor - skoter och jakt
- Kommunala översiktsplaner
- MKB, SKB och övrig planering
- Tvister om renskötselrätt
Bakgrund
Arbetet med att skapa renbruksplaner startade som ett projekt år 1998 med två samebyar som pilotbyar. Det handlade från början främst om att samebyns renbruksplaner skulle motsvara skogsägarnas skogsbruksplaner. Skogsstyrelsen blev år 2005 ansvarig myndighet för ett regeringsuppdrag som riktade sig till samtliga samebyar. 2016 tog Sametinget över verksamhetsansvaret och RBP-konceptet vidareutvecklas. En samverkan sker mellan samebyarna och Skogsstyrelsen.
Syfte
Det övergripande syftet är att ge samebyarna förutsättningar att på ett begripligt sätt beskriva sin markanvändning. Renbruksplanerna (RBP) är ett bra underlag dels för samråd med andra markanvändare, dels för den operativa renskötseln. Med hjälp av fjärranalys, beskrivning av betesland och omvärldsfaktorer, GPS på ren och fältinventering samlat i RenGIS ger en renbruksplan:
- Förbättrat underlag för operativ renskötsel
- Förbättrat underlag för samrådsdiskussioner
- Möjlighet att kombinera information med andra databaser