Underifrån-perspektiv
En förutsättning för att rennäringen ska kunna klara sig långsiktigt är delaktighet och kreativitet. Sametinget utgår från att de största experterna på renskötsel är renskötarna själva och det är därifrån lösningarna kan arbetas fram. Projekt måste utgå ifrån ett underifrån-perspektiv. Ett samtalsklimat som baseras på ömsesidigt respekt och som sker på samma ögonhöjd med myndigheter, kommuner och företag är avgörande för renskötselns fortlevnad. Sametinget vill höja kunskapen om rennäringen och den samiska kulturen och dess betydelse för landskapet, för storsamhällets mångfald och för biologisk mångfald. 

Kompetensutveckling
Kompetensutveckling behövs både inom samebyar som bland andra aktörer. För samebyarna handlar det till exempel om frågor hur rennäringen själv kan minska miljö- och klimatpåverkan eller hur rennäringen kan bli mindre beroende av fossila bränslen. För svenska myndigheter, organisationer eller företag som har beröringspunkter med rennäringen är några viktiga frågor:

• Vilka störningseffekter har minst påverkan på renen?
• Vilken betydelse har renen och rennäringen för den biologiska mångfalden?
• Vad innebär en resilient rennäring?
• Vad är toleransgränsen för rennäringen?

Metodutveckling
Sametinget bedriver och deltar i samarbetsprojekt där samebyar i samarbete med akademiska institutioner bedriver forskning kring relevanta frågor för klimatanpassningen. Bådas kunskapssystem; den traditionella kunskapen och den akademiska kunskapen är viktiga. Samarbetsprojekten är kompetenshöjande för både akademiska forskare och samiska kunskapsbärare.