Agenda 2030 och de globala hållbarhets-målen
Samerna kan vara vägvisare för en mer hållbar värld. Våra kunskaper, förhållningssätt och erfarenheter kan bidra till lösningar på samhällets hållbarhetsutmaningar.
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals – SDGs) antogs av FN:s generalförsamling 2015 för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Agendan består av 17 mål och 169 delmål och representerar en ambitiös framtidssyn som kräver transformativ samhällsförändring på alla nivåer.
Hållbarhetsmålen grundas i de mänskliga rättigheterna och målen kan endast uppnås om folkrättsliga principer om exempelvis jämlikhet och icke-diskriminering respekteras. Mänskliga rättigheter utgör verktyg för genomförandet av hållbarhetsmålen och omvänt bidrar genomförandet av hållbarhetsmålen till förverkligandet av flera mänskliga rättigheter.
Urfolk omnämns specifikt i flera av agendans delar och delmål, bland annat vad gäller utbildning och matproduktion. Detta, tillsammans med agendans fokus på jämlikhet och antidiskriminering ställer krav på särskilda åtgärder för att undanröja skillnader mellan minoritets- och majoritetssamhället och bryta marginaliseringen och osynliggörandet av urfolk.
Merparten av hållbarhetsmålen och delmålen i Agenda 2030 berör Sametingets verksamhet på något sätt och Sametinget strävar efter att integrera dem i all sin verksamhet; oavsett om det handlar om språkrevitalisering, jämställdhet, hälsa och välbefinnande, klimatanpassning, markanvändning, stärkt samisk kultur och näringar, landsbygdsutveckling eller rennäringsförvaltning. Sametinget kan genom sin verksamhet bidra till det nationella genomförandet av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen.
Agenda 2030 och hållbarhetsmålen är viktiga verktyg för att synliggöra samiska frågor och öka respekten för det samiska folkets rättigheter, intressen och strävanden på internationell, nationell, regional och lokal nivå.