Kalvdödlighet i finska renskötselområdet

Forskning visar att rovdjur står för större delen av dokumenterad kalvdödlighet i den finska renskötseln. Högst var kalvförlusterna i Halla, i sydöstligaste delen av renskötselområdet, där varg dödade flest kalvar. I norr var förlusterna inte så stora, men det var kungsörn som orsakade störst skada.

Rovdjur i Finland
I norra Sverige, Norge och Finland är tamren ett viktigt bytesdjur för rovdjur särskilt under sommarhalvåret. År 2008 gjordes en uppskattning av antalet rovdjur inom renskötselområdet i Finland. Det visade sig finnas minst 160 björnar, 75 järvar, 50 lodjur och 15-25 vargar i området. Dessutom finns ca 440 par av kungsörn i Finland och 90% av dessa har sina revir inom renskötselområdet. Syftet med vår studie var att undersöka orsaker till att renkalvar dör, när de förloras och hur stora kalvförlusterna är inom den Finska renskötseln. Studierna behövs för att utvärdera rovdjurens roll när det gäller renkalvdödlighet och hur de befintliga ersättningsystem för rovdjursdödade renar i Finland fungerar.

Kalvdödlighet
Från 1999 till 2008 undersöktes kalvdödlighet i sex renbeteslag i norra Finland. Totalt 3942 renkalvar utrustades med halsband med mortalitetssändare, som börjar skicka signaler när kalven har dött. Alla kalvar vägdes och märktes, antingen direkt när de var nyfödda (2-5 dagar gamla) eller vid kalvmärkningen (2-8 veckor gamla). Totalt hittades 460 döda kalvar med sändare från födsel (maj månad) fram till höst- och vinterskiljningar (oktober-januari). Av dessa hade 39-54% dött av rovdjursangrepp i de olika renbeteslagen.

Kungsörn i norr
Kalvdödligheten var lägst i de nordliga renbeteslagen, 7%  i Ivalo och 12% i Käsivarsi. Kungsörn var det dominerande rovdjuret och stod för 43% respektive 33% av alla dödsfallen. Av den dödlighet som orsakats av rovdjur stod kungsörn för över 80%. De flesta kalvar som dödats av kungsörn hittades i öppen terräng under juli-augusti. Dessa kalvar vägde mindre än de som överlevde och var även lättare än de kalvar som dött av andra orsaker.

Björn och varg i söder
I de södra renbeteslagen nära den ryska gränsen (Oivanki, Kallioluoma och Halla) varierade kalvdödligheten mellan 0 och 35%. I Oivanki var björn ansvarig för huvuddelen av dödligheten och 87% av de kalvar som dödats av rovdjur hittades i slutet av maj och början av juni. I Kallioluoma (Kuusamo-området) hade varg tagit 45% av de dödade kalvarna, medan övriga rovdjur stod för 8% av dödligheten. I Halla, det renbeteslag som hade högst dödlighet, var förlusterna fram till oktober 30% och steg med ytterligare 5% (till 35%) fram till mitten av januari. Rovdjur stod för 70% av dödligheten (38% varg, 20% björn, 9% lodjur och 2,3% järv).

Födelseviktens betydelse
Varken kalvens kön eller färg påverkade överlevnaden. Födelsevikten hade däremot betydelse. Björn och örn tog kalvar som var lättare än genomsnittet, medan de kalvar som dödats av lodjur var tyngre än de som överlevde. Björnen dödade renkalvar främst i maj-juli, vargen i juli-oktober och lodjuret i augusti-december. Med tanke på de ekonomiska konsekvenserna av stora kalvförluster i Halla är det tveksamt om det kommer att vara möjligt att fortsätta bedriva renskötsel i nuvarande form i sydöstra renskötselområdet i Finland (Kainuu-området).