Cesiumbearráigeahču prográmma heaittihuvvo
Biebmogálvodoaimmahaga bearráigeahčču 1996 Tjernobyllihkohisvuođa váikkuhusain galgá dál heaittihuvvot. Dás duohko lea boazoealáhusa ja njuovahagaid duohken fuolahit ahte bohccobiergu mii lea nuoskkiduvvon cesiumain badjel 137 Cs- meari ii vuvdojuvvo márkanis.
Biebmogálvodoaimmahat áigu heaittihit radioaktiivvalaš cesiumbearráigeahču bohccobierggus. Suoidnemánu 2022 heaittihuvvo bearráigeahčču. Dat II mearkkaš ahte ii leat šat dárbu iskat cesiummeriid muhto dás duohko lea ealáhusa iežas ja njuovahagaid ovddasvástádus váras atnit ahte bohccobiergu mas lea eambbo cesium go 137 Cs (dahje 1500 Bq/gilos) ii galgga vuvdojuvvot márkanis.
Sámediggi lea ráhkadeame rávvagiid gos ja goas bohccobierggu berre iskat (sullii seammaládje go dál leat dahkan Biebmogálvodoaimmahaga prográmmas). Dát rávvagat galget hábmejuvvot seammaládje go Biebmogálvodoaimmahaga dálá iskkusplána lea (mielddus 2 jahkásaš bearráigeahččomearrádusas).
Nugo ovdal de fállá Sámediggi veahki jus šaddá dárbu mihtidit cesiuma ealli bohccuin ja njuovahagas, ja máksá daid biergoiskosiid mat gáibiduvvojit vai dáhkida ahte cesiumrádji dollojuvvo.
Sámediggi boahtá ain leat vásttolaš buktit rávvagiid ja doaibmabijuid (vuosttažettiin biebmama birra ovdal njuovadeami), ja goasttidit dárbbašlaš bijuid maiguin unnida vára ahte bohccuin mat sáddejuvvojit njuovahahkii lea ilá olu cesium.
Ođđa rutiinnat:
- Rádji bisuhuvvo 1500 Bq 137Cs gilos bohccobierggus.
- Biergobuvttadeaddji ja njuovahagat leat dás duohko vásttolaččat.
- Sámediggi ráhkada doaibmabijuid njuolggadusaid, nugo biebmamii, mihtideapmái ja iskosiid váldimii, ja máksá daid goluid mat čuožžilit dáid bijuid dihte.