Miljökvalitetsmålen
I Sverige har riksdagen antagit 16 miljökvalitetsmål och ett generationsmål som går ut på att vi till nästa generation vill lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Nationella mål
Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen med preciseringar ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet och fungerar som vägledning för hela samhällets miljöarbete, såväl myndigheters, länsstyrelsers, kommuners, som näringslivets och andra aktörers.
Uppföljning
Målen följs upp varje år. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och åtgärder är tillräckliga för att nå målen. Alla myndigheter som enligt instruktionen har ett ansvar i miljömålssystemet arbetar för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen inom sin samhällssektor.
Ansvar
Naturvårdsverket har ansvar för samordning av uppföljningen av sju av miljökvalitetsmålen, Havs- och vattenmyndigheten för tre och Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning har ansvar för samordning av uppföljningen av ett var av de övriga sex målen. Naturvårdsverket har dessutom ett ansvar att samordna hela miljömålsuppföljningen.
Regionalt och lokalt arbete för att nå och följa upp målen görs av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna.
Sametinget
Sametinget har inget utpekat ansvar inom arbetet med Sveriges miljökvalitetsmål men renskötselns framtid och árbediehtu (samiska traditionella kunskaper) är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Árbediehtu är holistiskt vilket innebär att människan och miljön ska betraktas och behandlas som en helhet.
Det samiska helhetsperspektivet tillsammans med det samiska området geografiskt sett, gör att Sametinget till skillnad från andra statliga myndigheter har ett mycket brett område att bevaka.
