Myllrande våtmarker
Ett av miljökvalitetsmålen i det svenska miljömålssystemet är "Myllrande våtmarker". Här kan du läsa mer om vad det innebär.
Definitionen av miljökvalitetsmålet är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Många våtmarker är påverkade
Ett stort antal växter och djur är beroende av olika våtmarker. Många arter är hotade eller missgynnade för att stora arealer våtmark har torrlagts och förstörts i Sverige sedan början av 1800-talet. Många våtmarker är påverkade av markavvattning och annan vattenverksamhet, skogsbruk, kvävenedfall, körskador och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Många våtmarkstyper kommer att påverkas negativt av klimatförändringar.
Skadade våtmarker har en lägre förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster som att binda och lagra kol, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och bidra med biologisk produktion. Många våtmarker har arkeologiska lämningar som kan skadas när de restaureras eller exploateras för bränsleutvinning av torv.
Vilka är utmaningarna?
Många mossar, kärr, fuktängar och sumpskogar är med i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefull natur. Sverige har också valt ut internationellt värdefulla våtmarker som så kallade Ramsarområden, som en del av att genomföra en våtmarkskonvention. Ändå saknar många våtmarker i Sverige med höga natur- och kulturvärden ett bra skydd. Idag är det förbjudet med ny markavvattning i delar av landet. Utöver att förhindra nya skador behöver många våtmarker restaureras och skötas för att deras värden ska bevaras och de ska kunna erbjuda värdefulla ekosystemtjänster. Det är också viktigt att alla som använder mark och vatten gör det på ett hållbart sätt.