Sámi dutkan Ruoŧa dutkanpolitihkas
Sámi dutkamis lea seamma árvu go visot iežá dutkamis, ja dat lea maid dehálaš servodahkii vai servodat ipmirda historjjá, dálá áiggi ja boahtte áiggi. Dutkamis lea guovddáš rolla ovttaseallima hábmemis ja jus galgá ipmirdit oktavuođaid, ja dat han lea áibbas dehálaš sámi álbmoga ja Ruoŧa nationálastáhta oktavuođas.
Sámediggi lea dusten ráđđehusa bovdejumi buktit oainnuid boahtteáiggi dutkanpolitihka ektui. Iežas cealkámušas namuha Sámediggi eareliiggánit rávvagiid OECD raporttas Linking the Indigenous Sami People with Regional Development in Sweden. Dán guorahallamis leat moaitagat dasa ahte váilu dátá sámiid ja sámi ealáhusdoaimmaid birra, ja OECD rávve Ruoŧa ráđđehusa álggahit dutkama sámiid birra vai deavdá dáid váilevašvuođaid.
Ruoŧa dieđaráđis ii leat sámi dutkamii ja sámi dutkiide vásedin dutkanprográmma. Danin lea Ruoŧŧa sakka bázahallan Norgga, Australia ja Kanada ektui gos leat viiddis dutkandoaimmat álgoálbmogiid ja álgoálbmotáššiid birra.
OECD rávve hábmet dutkanetihkalaš njuolggadusaid sámi dutkama várás ja ahte dat strukturerejuvvojit vai geahpedit dutkanbuohtastahttima njealji riikka gaskkas Sámis. Sámediggi Norgga bealde lea lea dál ráhkadeame etihkalaš njuolggadusaid dearvvašvuođadutkama várás, mii sáhtášii leat vuođđun viidát rámmadoaimmaide Sámi ektui.
Muhtun proposišuvnnain dego Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) ja Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) lea stáhtafápmu čájehan boahttevaš áigumušaid sámi guoskevaš dutkamis. Muhtun iežá oktavuođain lea dat perspektiiva ollát gáhččan eret, nugo omd. proposišuvnnas Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50).
Cealkámušas čilget sámi guoskevaš dutkamuša Ruoŧas. Doppe dáhttut ahte Ruoŧŧa ođasmahttá sámi ja sámi guoskevaš dutkamuša. Ođđaáiggi servodat lea diehtoservodat, ja sámi servodat eallá dál sihke árbevirolaš servodagas gos sámi vuođđoealáhusain lea stuora sadji, ja ođđaáiggi diehtoservodagas. Dán guovttesuorat ovdáneamis lea dutkan dehálaš.
Lea mávssolaš seailluhit ja ovdánahttit árbevirolaš máhtu vai gáhtte sámi kultuvrra, giela ja identitehta. Árbevirolaš sámi máhtu árvu loktanivččii sakka jus dat ii dušše geavahuvvo sámi servodagas muhto maiddá ruoŧa servodagas.
Sámediggi áigu ráhkadit diehto- ja dutkanetihkalaš strategiija mas váldit ovdan olu áššiid, ee.:
- sámi váldo diehto- ja dutkanstrategiija guovlu
- sámi alit oahpu ja dutkama organiseren ja ruhtadeapmi
- čanastat EU:ii, Barentsráđđái ja Árktalaš ráđđái
- galgá go ásahit ”Sámi dutkanráđi
- fierpmádat sámi ja sámi guoskevaš dutkamis
- dátábásat sámi dutkama ja sámi servodatdilálašvuođaid birra
- buohtalastin ja ovttasbargu sámi dutkanbirrasiiguin Norgga ja Suoma bealde
- sámegiela geavahit dutkamis ja oahpus
- sámi dutkanoahppu
- etihkalaš čuolmmat sámi dutkamis
- sámi genusdutkan
árbediehtu oassin ođđaáigásaš dutkamis