Samerådets 15:e samekonferens beslutade 1992 i Helsingfors att samernas gemensamma nationaldag skall vara den 6 februari. Nationaldagen firades för första gången 1993. Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms stadshus på nationaldagen. 2014 vajade flaggan för första gången utanför Uppsala universitet.
Varför den 6 februari?
Det första samiska landsmötet hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för diskutera gemensamma problem. Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. Året därpå vid samma tid hölls ett liknande möte i Östersund.
Den samiska flaggan är för alla samer.
Ella-Sara om Sápmi:
Sameflagga och nationalsång
Den samiska flaggan är för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets samekonferens samlad i Åre. Den är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en sol- och månesymbol. Solringen är röd och månringen är blå. Färgerna kommer från den samiska dräkten.
1986 beslutades även att Sámi soga lávlla eller Samefolkets sång, officiellt skulle utses till Samernas nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som arbetade som lärare och kyrkomusiker och var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Nationaljojk
Under Samerådets 22:a samekonferensen i Váhtjer/Gällivare 2022 utsågs ”Sámieatnan duoddariid” till nationaljojk vid sidan av Samefolkets sång. Jojken skrevs av författaren, musikern och konstnären Nils-Aslak "Áillohaš" Valkeapää som komponerade jojken på 70-talet. Jojken har egentligen inga noter utan ska kunna anpassas till olika jojktraditioner i Sápmi.
En kvinnlig nationalhjälte
En av initiativtagarna till det första stora samiska landsmötet 1917 var Elsa Laula Renberg (1877-1931). Hon var född i Tärnaby och dotter till en renskötare. Hon hade själv erfarenheter av landtvister när hennes familj förlorade sitt skatteland i samband med att fadern dog. Hon var bekymrad över segregationspolitiken som den svenska staten bedrev. I rasbiologins anda behandlades samerna som en människotyp med vissa egenskaper. Lapparne...bör förhjälpas att förblifva vid nomadlifvet, skriver exempelvis riksdagsmannen och biskopen Olof Bergqvist. Eller med andra ord: »Lapp ska vara lapp«. Samerna ansågs tillhöra ett lägre kulturstadium. Attityden hos svenska riksdagsmän var att de svenska samerna skulle beskyddas och "inte fördärvas av civilisationen". Elsa Laula ansåg att samerna för att se förändring måste stå tillsammans.
Hundra år senare beslutade Samerådet på sin konferens i Tråante/Trondheim den 9-11 februari 2017 att Elsa Laulas födelsedag den 29 november skulle bli en officiell samisk flaggdag.
Tolv samiska flaggdagar:
- 6 februari - Samernas nationaldag
- 2 mars - Det ombildade Sametinget i Finland invigdes den 2 mars 1996
- 25 mars - Marie bebådelsedag, en traditionell samisk högtidsdag
- Midsommardagen
- 9 augusti - FN:s internationella urfolksdag
- 15 augusti - Samiska flaggan godkändes den 15 augusti 1986
- 18 augusti - Samerådet grundades den 18 augusti 1956
- 26 augusti - Sametinget i Sverige invigdes den 26 augusti 1993
- 9 oktober - Sametinget i Norge invigdes den 9 oktober 1989
- 9 november -Delegationen för sameärenden i Finland invigdes den 9 november 1973
- 15 november - Isak Sabas födelsedag
- 29 november - Elsa Laula Renbergs födelsedag