FN:s generalförsamling beslöt år 1994 att urfolkdagen skulle firas varje år under det så kallade urfolksårtiondet 1994-2004. Sedan dess har firandet fortsatt och den 9 augusti har blivit etablerad som urfolkens dag.
Varför inrättades Urfolkens dag?
Den nionde augusti 1982 träffades för första gången "The UN Working Group on Indigenous Populations of the Subcommission on the Promotion and Protection of Human Rights” – en arbetsgrupp inom FN som skulle lyssna på ursprungsfolkens problem och arbeta för deras mänskliga rättigheter. Sedan 2002 träffas representanter för ursprungsfolk årligen i Permanent forum, som är ett särskilt FN-organ för ursprungsfolk.
Urfolken bidrar till mångfalden och berikar civilisationen och kulturen; mänsklighetens gemensamma arv.
Är urfolk alltid i minoritet i sina länder?
FN beräknar att cirka 470 miljoner människor i 90 länder tillhör ett urfolk eller stamfolk och talar 4000 av världens 7 000 språk. Oftast är de i minoritet i sina länder, men i länder som Bolivia, Guatemala och Peru utgör de minst hälften av ländernas invånare. I USA, med en befolkning på 341 miljoner människor (2024), bor omkring 5 miljoner personer som räknas som ursprungsfolk (Native Americans) i landet – indianer, inuiter och hawaiianer (1,3 % av det totala befolkningen). Runt om i hela världen finns tusentals andra ursprungsfolk och etniska minoriteter med liknande historia och erfarenheter. Ungefär 6 procent av världens befolkning utgörs av urfolk och stamfolk.
ILO 169
Den internationella arbetsorganisationen ILO antog 1989 konvention Nr 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Den har ännu inte ratificerats i Sverige trots att Sverige i hög grad redan uppfyller den, däremot i Norge och Danmark.
Sveriges regeringar har i åratal utrett frågan om samernas rätt till mark och vatten, frågan om jakt- och fiskerättigheter, och gjort en översyn av Sametinget och dess organisation. Men ännu 2024 har ingen utredning resulterat i några stora förändringar när det gäller svensk samepolitik.
Urfolksdeklarationen
FN:s generalförsamling antog 2007, efter 30 års arbete, en så kallad Urfolksdeklaration (UNDRIP). Den anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna. Den innehåller 24 grundtankar och 46 artiklar. En av rättigheterna och själva grundtanken i deklarationen är rätten till självbestämmande (vilket inte innebär "lösrivelse").