Möte i Montreal, Kanada, om biologisk mångfald och urfolk
11-16 december 2017 pågick ett världsomspännande möte i Montreal, Kanada där även Sametinget deltog: Tenth meeting of the ad hoc open-ended Working Group on Article 8(j) and related provisions of the Convention on Biological Diversity.
Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald (CBD) är en FN-konvention som undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling 1992 och trädde i kraft 1993, då även Sverige undertecknade den. Hittills har 196 länder undertecknat den. Konventionens sekretariat finns i Montreal i Kanada hos FN:s miljöprogram (UNEP).
Målen för arbetet inom konventionen är bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist.
Ursprungfolk och lokalsamhällen
Mångfaldskonventionen trycker även på lokala befolkningars rätt till biologisk mångfald. För att främja genomförandet av artikel 8 (j) beslöt partsmötet 2000 att inrätta ett arbetsprogram som arbetar för att ursprungsfolk och lokalsamhällen ska ges full rätt att delta i de beslutsfattande processer som handlar om traditionell kunskap och biologisk mångfald. Det är ett sådant möte som ägt rum i Montreal.
Aichimålen
År 2010 antog världens länder en strategisk plan för biologisk mångfald. Denna plan innehåller 20 delmål som kallas Aichimålen. Sveriges arbete beskrivs i regeringens proposition 2013/14 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I stor utsträckning kopplar vi i Sverige målen för arbetet inom konventionen, Aichimålen, till våra nationella miljökvalitetsmål och etappmål för miljömålen.
Åtgärder som vidtas i Sverige
Miljömålsrådet som regeringen inrättade 2014 presenterar årligen åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. I listan ingår flera åtgärder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster t.ex. genomförande av handlingsplaner för grön infrastruktur, utveckling av vägledning om terrängkörning, arbete med övergångszoner mellan skogs-och jordbruksmark, test av regional landskapsanalys, arbete för ökad samsyn i hanteringen av kulturlämningar samt arbete med att kalibrera skadebedömningar av kulturhistoriska lämningar som skadas av skogsbruket.
Per-Olof Nuttis tal vid mötet i Montreal finns i högerspalten!
