En av åtgärderna i Sametingets handlingsplan för klimatanpassning är att öka flexibiliteten och att respektive sameby behöver ta fram egen klimat- och sårbarhetsanalys samt en egen handlingsplan för klimatanpassning.

Sametinget har tillsammans med Länsstyrelserna inom renskötselområdet (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna) och SMHI drivit pilotarbetet. Inom pilotprojektet har samebyarna studerat och analyserat hur förändringar i klimatet kan påverka förutsättningarna för renskötseln, identifierat problem och analyserat möjliga förslag till åtgärder. Syftet har varit att ge underlag, stöd och utgångspunkter för samtliga samebyars arbete med klimatanpassning.

Genom en tydlig handlingsplan med mål och åtgärder ska både samebyar, berörda beslutsfattare och myndigheter kunna arbeta förebyggande så att renskötseln och den samiska kulturen bättre kan möta de förändringar som kan förväntas i ett framtida klimat. Projektet har haft kort om tid och resurser har getts till deltagande samebyar med förutsättning att deras främsta arbete är renskötsel. Alla samebyar har dock olika förutsättningar och svårigheter. Samebyarnas förmåga att klimatanpassa sig är beroende av annan markanvändning och olika typer av beslut.

Samebyarnas handlingsplaner för klimatanpassning är ett levande dokument, i höger spalt finns den version som samebyarna redovisat i pilotprojektet. Handlingsplanerna ägs av respektive sameby.

Inom pilotprojektet har delar av SMHI:s klimatdata bearbetats för att kunna användas i RenGIS och en manual SMHI klimatdata har tagits fram. SMHI:s klimatdata i renbruksplanerna kan i sin tur användas inom många olika aspekter på renskötseln, allt ifrån förbättrade beteslandsindelningar och bättre underlag vid samråd till ökad förståelse för hur renarnas vandringar och renskötselns markanvändning påverkas av klimat- och andra miljöförändringar samt andra yttre omvärldsfaktorer. Det finns behov att ta fram klimatdata utifrån renskötselns behov.