Olika landskap ger olika ekosystemtjänster. Skogen ger oss virke och massaved. Det mesta av vår mat kommer från odlingslandskapets ekosystem. Bär- och svampplockning är  ekosystemtjänster liksom naturupplevelser och kulturyttringar. Vilka ekosystemtjänster finns företrädesvis i fjällen?

Livsmedel från tama landdjur

I fjällen handlar livsmedel från tama landdjur till övervägande del om renskötseln. Fäbodbruket är av betydligt mindre omfång, men är lokalt viktigt. Bete bidrar till biologisk mångfald och att hålla landskapet öppet, något som också har effekter på landskapskaraktären och upplevelsen av såväl natur- som kulturarv. 

Livsmedel från vilda djur och växter

Våtmarkerna i fjällen tillhandahåller bär som hjortron och tranbär. Livsmedel från jaktbart vilt kommer främst från älg, ripa, övriga hönsfåglar och annat småvilt. I fjällens sjöar och vattendrag finns god tillgång på fisk. Möjligheter till fiske är knutet till de ekosystemtjänster som reglerar sjöar och vattendrag. Förekomsten av vilda djur är bunden till och har verkningar på biologisk mångfald, ekologiska samspel, livsmiljöer samt primärproduktion. Livsmedel från vilda djur och växter kopplar i fjällvärlden ofta till viktiga värden från de kulturella tjänsterna såsom landskaps­karaktär och friluftsliv.

Landskapskaraktär – naturarv

Stora naturgivna värden i fjällandskapet gör det unikt. Naturarvsvärdet är en kombination av det ofta öppna, relativt karga men mycket heterogena landskapet och de unika arterna. I anslutning till snölegor som årligen uppträder på ungefär samma platser skapas ett särpräglat lokalklimat. I fjällen kan ett skred vara önskvärt istället för något som man i andra sammanhang önskar hindra, eftersom störningar ger vegetationsfria ytor där ny vegetation kan trivas. För naturarvet har den biologiska mångfalden ett stort värde som understöds av pollinering, fröspridning, unika livsmiljöer och ekologiska samspel.

Stora naturgivna värden i fjällandskapet gör det unikt.

Landskapskaraktär – kulturarv

Fjällandskapet är ett kulturpräglat landskap. Rennäringen utgör ett viktigt kulturarv, liksom, i mer begränsad omfattning, fäbodbruket. Renbetet formar landskapet, bidrar till att upprätthålla öppna miljöer men problem med överbete kan också förekomma. Renbetets effekter bidrar till att skapa ört- och artrik ängsflora, vilket har positiva återkopplingar på flertalet ekologiska interaktioner.

Organiserat friluftsliv

Fjällen lockar både svenska och utländska turister. Fjällturismen ökar och ett växande antal aktivitetsarrangörer nyttjar fjället som landskapsresurs. Som exempel kan nämnas snöskotersafari, hundspannsturism, skidåkning, guidade och organiserade upplevelser med turåkning, klättring, kiting med skärm, heliskiing, cykling, organiserad småviltsjakt, sportfiske och fjällvandring. Mervärdet med det organiserade friluftslivet i fjällen kopplar till de ekosystemtjänster som är viktiga för natur- och kulturarv.

Oorganiserat friluftsliv

Fjällvärlden är en arena för storslagna naturupplevelser. Både turister och boende i närområden tillbringar dagar eller veckor i fjällen och ägnar sig åt allt ifrån dagsturer med fjällhotell/fjällstation/stuga som bas till veckolånga turer. En stor del av fjällturismen sker i form av vistelse i en större alpin skidanläggning där många olika aktiviteter kan upplevas. Kopplingen till både naturarv och kulturarv är viktig för den oorganiserade fjällturismen.

Vad kan påverka ekosystemtjänsterna?

• Ändrad markanvändning (ökad användning av terrängfordon, vindkraft, gruvdrift, vattenkraftens effekter på den biologiska mångfalden)
• Överutnyttjande på barmark (ger markskador som kan leda till ökad erosion och oavsiktlig markavvattning)
• För stort jakttryck och för högt fiskeuttag (kan påverka den biologiska mångfalden negativt och därmed upplevelsen av natur- och kulturarv)
• Klimatförändringar (snömängd och fördelning, trädgränsen vandrar uppåt, utbredning av typisk alpin flora minskar)
• Främmande arter (potentiellt stor risk i kombination med ökande temperatur)