- Det gläder mig att vi nu har nått så långt att vår rätt till inflytande i frågor som berör oss, också formaliseras i svensk lagstiftning, säger Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson. Vi är inte helt nöjda men ser detta riksdagsbeslut som ett viktigt första steg.

Vad förväntas en konsultationsordning leda till? I förlängningen kan en strukturerad dialog mellan det samiska folket och svenska myndigheter ge ökad kunskap och förståelse för samiska livsvillkor och kulturella förhållanden. Beslutsunderlagen blir bättre och mer heltäckande. Det finns inget krav på att inhämta samtycke eller att enighet  ska nås mellan de konsulterande parterna, men processen ska genomföras ärligt, uppriktigt och i god anda.

- Om resultatet blir en bättre förvaltning och att samisk kunskap värdesätts och används kan potentiella överklagningar och konflikter undvikas, menar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson.

Införandet av konsultationsordningen utgår från samernas ställning som urfolk. Konsultationsordningen innebär alltså inte att det samiska folket får några nya rättigheter utan att deras tidigare existerande rätt till inflytande uttrycks i svensk lagstiftning. Genom konsultationsordningen skapas en tydligt strukturerad process för samers delaktighet och insyn i viktiga frågor och beslut. Det kan gälla frågor om rennäring och andra samiska näringar, miljö och klimat, markanvändning, hälsa, språk, utbildning och kultur.

Men hur ska detta gå till?

- Sametinget arbetar just nu med att förbereda processen så att det blir tydligt för de konsultationsskyldiga hur de ska gå till väga, förklarar Sametingets kanslichef Fredrik Österling. All nödvändig information kommer att finnas på Sametingets hemsida innan lagen träder i kraft.

Det samiska folket företräds i första hand av Sametinget, men om samebyars eller samiska organisationers verksamheter och intressen berörs, finns en skyldighet att konsultera dessa. Samiska företrädare ska dessutom kunna ta initiativ till konsultation i ärenden av särskild betydelse.

För samer innebär konsultationsordningen större möjligheter att påverka beslut och komma in tidigare i processerna. Erfarenheter från Norge visar på tids- och kostnadsvinster och att kunskapsnivån gällande samer och samiska förhållanden ökar.

Kontakt:

Håkan Jonsson, styrelseordförande
hakan.jonsson@sametinget.se
Tel. 070 - 372 10 10

Fakta:

Sverige har under de senaste decennierna återkommande kritiserats av internationella granskningsorgan, bland andra FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) och FN:s universella granskningsmekanism (UPR), för det samiska folkets bristande möjligheter till politiskt inflytande och fritt informerat förhandssamtycke i Sverige. I den proposition som behandlar konsultationsordningen uppger regeringen att svensk lagstiftning bör vara utformad i överensstämmelse med Sveriges folkrättsliga förpliktelser.

Införandet av konsultationsordningen är en åtgärd med syfte att i högre utsträckning efterleva de normer Sverige förbundit sig att upprätthålla. Konsultationsordningen väntas innebära högre kvalitet i myndigheters handläggningsprocesser, samt mer strukturerade metoder för att tidigt klarlägga hur det samiska folket och samiska sakägare påverkas av beslut.