Bland annat innebär förslagen att Sametingets styrelse ska ansvara för Sametingets verksamhet. Kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Sametingets plenum ska även i fortsättningen vara det högsta beslutande organet.

Det blir en tydligare ansvarsfördelning mellan Sametingets olika funktioner: plenum, styrelsen och kanslichefen. Verksamheten kommer att kunna bedrivas effektivare bl.a. genom att oklarheter om ansvarsfördelningen mellan styrelsen och kanslichefen minskas.

Regeringen föreslår även att Sametingets plenum får rätt att besluta om skäliga ekonomiska förmåner, t ex pension, för ledamöter och ersättare. Bestämmelser ska införas, dels om offentlighet vid Sametingets sammanträden, dels om att ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträden i plenum. Ordförande har då också rätt att visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Det föreslås också en särskild lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i Sametinget. Den omfattar såväl Sametingets plenum som sammanträden i styrelsen och i nämnderna.

Några förändringar rör sametingsvalet. Det är förändringar som både Sametinget och Valmyndigheten föreslagit. Bland annat tas kravet i sametingslagen på svenskt medborgarskap för att vara valbar till Sametinget bort. Då blir villkoret för att vara valbar i Sametinget detsamma som rösträttsvillkoret (att man varit folkbokförd i Sverige de tre senaste åren). En väljare som inte har legitimation med sig ska kunna styrka sin identitet på annat sätt. Förbudet för make eller barn att bevittna en brevröst tas bort. Det enda krav som ställs är att vittnet ska ha fyllt 18 år.

I övrigt förekommer en del språkliga ändringar och hänvisningar ändras till den nuvarande vallagen (2005:837).

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.