För att bevara och utveckla de samiska språken, i samma omfattning som majoritetsspråket, behövs det reella satsningar och förutsättningar. Det behövs positiva attityder till de samiska språken från samhället. Den samiska språköverföringen och inlärning måste få ta plats och blir en naturlig del, inte minst i förskolan.
De samiska språken är hotade och under hård press. Färre barn får samiska som förstaspråk. Assimileringspolitiken som under lång tid bedrivits gentemot samer har lett till att många samiska föräldrar aldrig eller endast bristfälligt har fått lära sig samiska. Trots detta väljer och vill många samiska föräldrar att deras barn ska få möjligheten att växa upp i miljöer där samiskan används och stärks och där de samiska barnens modersmål utvecklas. De samiska språken är ett arv som är värdefullt och naturligt att förmedla till sina barn.
Idag blir samisktalande barn oftast begränsade då förutsättningar för att tala och uttrycka sig på samiska saknas. I samhället blir barnen inte uppmuntrade eller stimulerade till att använda sitt samiska språk. Majoritetsspråket, svenskan, används i stället för det är den enklaste lösningen. Detta bidrar till en utarmning av samiskan och till stora förluster för de samiska språken.
De samiska föräldrarna har en förhoppning att de samiska språken hörs och syns på fler plattformar än i hemmet. Förskolans insatser kan tillsammans med föräldrarnas egna språkinsatser stärka barnens språkinlärning och kan ge en språkinlärning med hög kvalité.
I läroplanen står det att ”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.” (ur Lpfö18, förskolans uppdrag)
I barnkonventionen artikel 30 framkommer att ”Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.”
Lagstiftarna har skapat lagar för att främja och tillåta samiska i förskolan. Kommuner i samiska förvaltningsområden ska, om så begärs, tillhandahålla som lägst en väsentlig del av verksamheten på samiska. Vad som är en väsentlig del av verksamheten förklaras inte. Det övergripande syftet med stadgan är att skydda och främja minoritetsspråken. Utgångspunkten är därför att omfattningen av utbildningen på minoritetsspråken bör vara sådan att den bidrar till att minoritetsspråken bevaras, utvecklas och förs vidare till nya generationer.
Detta betyder att den huvudsakliga delen av utbildningen ska bedrivas på det aktuella minoritetsspråket. Till lagparagrafen framgår att begreppet måste tolkas utifrån en helhetsbedömning. Viktiga faktorer är antal timmar som utbildning bedrivs på språket, nivån på personalens språkkunskaper, hur förskolans arbete med språkrevitalisering är strukturerat och vilka arbetsmetoder som används samt i vilken utsträckning vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i revitaliseringsarbetet.
Mycket återstår innan lagstiftarens ambition är realiserad. De som ska verkställa dessa direktiv hänvisar många gånger till brist på ekonomiska medel och brist på samiska pedagoger som talar samiska. Mycket återstår innan samiska i förskola är säkerställd.
De samiska förskolebarnen är dagens och morgondagens talare av de samiska språken. Våra barn ska med stolthet få möjligheten att lära sig och utveckla sitt samiska språk.
Denna text är en del av Sametingets inledningstal vid öppnandet av Förskolekonferensen i Ubmeje 2-3/11 2021.