Hatbrott mot samer sker ofta i en lokal kontext och riktas även mot renar. Det skriver Brå i ett pressmeddelande. De förekommer i många olika sammanhang som i skolan, i hemmet, på arbetsplatser och på nätet. Kränkande uttryck och fördomar om vad som är typiskt samiskt är vanligt. De riktas både mot enskilda personer och mot samer generellt. 

– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien.

De polisanmälda hatbrotten avser oftast renar som blivit skjutna eller jagade eller påkörda av bil eller skoter. Om brottsplatsen är skogen finns sällan vittnen. Personer inom rennäringen bli ofta utsatta för både hot och trakasserier. En del av hatbrotten tar avstamp i konflikter med markägare, jägare och bönder som inte vill att renar vistas på vissa områden. Fler upplever ett ökat hat i samband med rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter.

I arbetet har Brå bland annat gjort djupintervjuer med 43 samer i olika åldrar och av båda könen.

- Det här är det första kunskapssammanställningen som har tagit ett brett grepp om hatbrott mot samer, säger Lisa Wallin. 

Risken att utsättas leder till otrygghet och begränsningar i samers vardag samt inverkar på samers möjligheter att utöva sina mänskliga rättigheter. Brottsligheten är i stor utsträckning dold, vilket medför en risk för att stöd och resurser uteblir.

Läs mer på Brottsförebyggande rådets webbplats

Bakgrund:

Brå fick 2022 i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad studie av hatbrott mot samer. Studien skulle särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär och åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer.

I uppdraget ingick också att ge förslag på hur samers utsatthet för hatbrott och rasism kan synliggöras mer, från rapportering till polisen till statistiksammanställningar, i syfte att få ökad kunskap som grund för det förebyggande arbetet.