Svenska samernas riksförbund har i en skrivelse riktad till landsbygds- och infrastruktur­departementet, Sametingets styrelse och rennäringsnämnd begärt en förklaring på hur Sametinget ”kan anse det vara rätt att ta medel från renen till myndighetens förvaltning”. I skrivelsen uttrycks att överskott i det statliga ramanslaget 1:22 Främjande av rennäringen, i första hand ska fördelas till SSR och samebyarna. I ett särskilt pressmeddelande uttrycks missnöjet med hur Sametinget hanterar anslaget och begär öronmärkta medel till rovdjursersättningar för björn och örn. Enligt Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson grundas skrivelsen på ett missförstånd.

I skrivelsen påstås att Sametinget ”under 2023 har omfördelat cirka nio miljoner från främjandeanslaget för rennäring till Sametingets administrativa förvaltning.” Detta stämmer inte.

Administrativa kostnader som belastar främjandeanslaget får enligt departementets regleringsbrev till Sametinget gå till underhåll av riksgränsstängsel, för arbete med förvaltningsverktyg rovdjur och renar, kostnader för renbruksplaner och markanvändnings­redovisningar, renmärkesregister, utveckling av företagsregistret, analys och uppföljning av cesium, administrationskostnader för prisstöd, rovdjursersättning samt andra administrativa kostnader. 

- Att administrativa kostnader belastar sakanslaget är ingenting nytt och har aldrig tidigare varit kontroversiellt, säger Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson.

- Själva regleringen av sakanslaget förutsätter att personal handlägger, administrerar eller underhåller de uppdrag som regleringsbrevet innehåller.

- Samtliga administrativa kostnader som Sametinget redovisar har med ovanstående regleringar att göra, förtydligar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson. Även innan 2007 då Jordbruksverket och Länsstyrelsen hanterade dessa rennäringsfrågor har det varit på det sättet, tillägger Håkan Jonsson.

Det är sant att 3,5 tjänstepersoner med administrativa kostnader omfördes från Sametingets förvaltningsanslag till sakanslaget för rennäringen, det så kallade ”främjandeanslaget”, under 2022. Övrig personal på rennäringsavdelningen (förutom avdelningschefen) har alltid bekostats via främjandeanslaget.

- Att som i SSR:s skrivelse ge uttryck åt att Sametingets administrativa delar inte genererar någon nytta för rennäringen är direkt oförskämt mot den personal som vi vet lägger ned själ och hjärta i sitt arbete just för rennäringen, säger Håkan Jonsson.

Regeringen har möjlighet att omfördela sakanslagets administrativa kostnader till förvaltningsanslaget, det vill säga flytta dessa medel från ett anslag till ett annat.

- Det skulle medföra vissa fördelar, säger Håkan Jonsson, förutsatt att omfördelningen inte innebär en sänkning av redan budgeterade medel. Men en omfördelning medför inte att mer medel kan utbetalas till ersättningar, bidrag eller projekt till samebyarna, tillägger han. 

Sametinget vill också poängtera att SSR för 2023 fått 7,9 miljoner kronor i bidrag från Sametinget varav 3,8 miljoner kommer från rennäringens främjandeanslag. I huvudsak går dessa bidrag till att finansiera personalkostnader på SSR. Två nya projektansökningar ligger för beredning hos Sametinget.

I pressmeddelandet efterlyser SSR och landets samebyar att den i statsbudgeten aviserade ökningen av främjandeanslaget på 10 miljoner kronor för budgetåret 2024 ska öronmärkas till rovdjursersättning. Detta är något som regeringen tydligt aviserat i budgetpropositionen. Dessutom har Sametinget redan fört diskussioner med landsbygds- och infrastrukturdepartementet om att använda dessa medel till björnersättning, som SSRs medlemmar kräver.

- En dialog hålls nu om akuta förordningsändringar för att möjliggöra detta, avslutar Håkan Jonsson i sitt öppna svar till SSR.