Unik konstruktion
När Sametinget i Sverige bildades 1993 fick Sametinget en unik konstruktion genom att samtidigt vara både samernas folkvalda församling och en förvaltningsmyndighet under regeringen. Det övergripande målet är att verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Som samisk folkvald institution och myndighet är Sametinget det nav i vilket samiska frågor i Sverige ska behandlas.
Expertmyndighet med brett ansvarsområde
Uppgifterna spänner över stora områden såsom samhällsplanering, rennäring, samiskt näringsliv, landsbygdsutveckling, samiska kulturyttringar, kulturarvsfrågor, samiska språk, gränslöst nordiskt samarbete, mänskliga rättigheter, minoritetsfrågor och urfolksfrågor. Till viss del hanteras även utbildningsfrågor och hälso-, äldre- och idrottsfrågor även om Sametinget formellt saknar uppdrag för detta.
Sametinget fungerar som ett rådgivande organ och en expertmyndighet för samiska frågor. Den nya lagen om en konsultationsordning för frågor som berör samer i Sverige som trädde i kraft den 1 mars 2022 förstärker Sametingets rätt och ansvar som rådgivande organ.
Dubbla roller
Sametinget har i viss mån dubbla roller. Genom att vara både en statlig myndighet med tjänstemän och ett samiskt parlament med folkvalda ledamöter finns likheter med en kommun, där folkvalda ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder beslutar om verksamhetens inriktning.
Sametinget ska som folkvalt organ driva den samepolitik som kommit till uttryck i val till Sametinget, samtidigt som Sametinget som statlig myndighet ska verkställa den politik och de beslut som riksdag och regering har fattat.
Styrelsens ansvar
Enligt sametingslagen ska styrelsen sköta den löpande verksamheten för Sametinget. Enligt Sametingets instruktion ska styrelsen bland annat besluta om myndighetens årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. De ledamöter som utses i sametingsvalet bildar plenum som i sin tur utser en styrelse.