Handlingsplanen för klimatanpassning har fokus på samiska näringar och samisk kultur, som Sametinget har i uppdrag att främja. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Sametingets Livsmiljöprogram Eallinbiras/ Iellembirás/ Jielemen bijre. Vi är alla en del av miljön. Vi inser att vi måste ta ansvar inom de områden där vi kan påverka.

Urfolkens syn på naturen och miljön är en viktig del av lösningen och vi samer kan vara vägvisare för en hållbarare värld. Árbediehtu - den samiska traditionella kunskapen - och det samiska landskapsperspektivet kan berika samhällsdebatten i många frågor, t.ex. när det handlar om långsiktig ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Den traditionella kunskapen är central i förvaltningen av vårt landskap och kan bidra till hela Sveriges klimatanpassning.

Den främsta målgruppen för handlingsplanen är det samiska samhället. Men handlingsplanen riktar sig även till alla samhällsaktörer som kan bidra till att samiska näringar och samisk kultur bättre kan möta klimatförändringar som vi redan ser och de som kan förväntas i framtiden. Handlingsplanen består av ett system av åtgärder som i vissa fall fordrar samverkan lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, även med andra urfolk.

Målet med handlingsplanen är att öka kunskapen om hur klimatförändringarna påverkar samiska näringar och samisk kultur samt få kunskap om möjliga anpassningsåtgärder och genomförandet av dessa. Handlingsplanen fyller ett behov som gemensam referensram och utgångspunkt.

Genom att väga samman forskningens rekommendationer, de erfarenheter som framkommit i intervjuer och hearing samt Sametingets samlade kunskap och befintliga mål och styrdokument har följande åtgärder prioriterats. Åtgärderna bedöms som avgörande för att konkretisera arbetet med klimatanpassning. Förutom de grundläggande förutsättningar som krävs har vi funnit tre övergripande åtgärdsområden: Ökad flexibilitet, kunskapsförmedling och krisberedskap.

Utifrån vårt helhetsperspektiv ser vi att de föreslagna åtgärderna för klimatanpassning synkroniserar med vårt arbete med miljökvalitetsmålen, den strategiska planen för biologisk mångfald (de s.k. Aichimålen) år 2020 och Agenda 2030.

Klimatfrågan och klimatförändring är en tvärsektoriell fråga som berör många verksamheter och sakområden. Klimatanpassning sker därför på olika samhällsnivåer och ansvarsområden. Renskötseln är ett viktigt bidrag till Sveriges miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för sammanhållna landskaps tillstånd. En välmående och fungerande renskötsel innebär ett sammanhållet och ekologiskt stabilt landskap. De samer som vistas regelbundet i naturen, renskötare, jägare, fiskare m.m. kan tidigt observera olika förändringar och följer renarna. Det innebär att vi lågt räknat har minst två tusen fältexperter på halva Sveriges yta. Den kunskapen bör vi ta vara på.