renlav och skägglav

Renlavsmarker i Hälsingland. Foto: Margareta Klemensson

Lavindikatorkartor för 2020 och 1980-talet

Sametinget har tillsammans med forskare på SLU tagit fram lavindikatorkartor för två tidsperioder och en manual för hur lavindikatorkartorna ska tolkas. De båda kartorna gör det möjligt för markanvändare att studera hur tillgången av marklav förändrats sedan 1980-talet och planera nödvändiga åtgärder.

Klicka här för att komma till karttjänsten:  Visningstjänst Lavindikatorkartor

Vad visar kartorna?

De två aktuella lavindikatorkartorna visar fördelningen av renlav i landskapet i början av 2020-talet och på 1980-talet. Kartorna måste användas tillsammans för att ge en rättvisande bild av områden med minskad lavförekomst där lavfrämjande åtgärder skulle kunna vara aktuella.

Genom att jämföra lavindikatorkartan för 1984-1987 med lavindikatorkartan för 2020 är det möjligt att identifiera skogsbestånd där marklavar har försvunnit, finns kvar, eller har ökat i täckningsgrad.

  • I bestånd där marklavar fanns under 1980-talet men har försvunnit idag, finns potential för att restaurera marklavrika skogar.
  • I bestånd där marklavar finns kvar eller har ökat kan man lära sig vilka skogliga åtgärder som gynnar marklavar, och använda denna kunskap för att säkra och öka marklavens utbredning.

Kunskap om renskötsel

En karta som beskriver marklavens fördelning i landskapet är inte en karta som beskriver hela renskötseln. För att förstå och använda informationen i lavkartorna behövs för en grundläggande förståelse för hur renskötsel bedrivs och hur renar beter sig.

I den manual som Sametinget tagit fram beskrivs renskötselns bedrivande, nutida utmaningar och hur lavinventeringar genomförts på svenska sidan av Sápmi. För kunskap om hur markanvändningen ser ut i respektive sameby är det viktigt att ha en dialog med samebyn i fråga. Förhållandena varierar beroende på landskapsförhållanden och hur mycket annan konkurrerande markanvändning som pågår. 

Manualens syfte

Manualen har tagits fram för att beskriva hur lavindikatorkartorna kan användas i dialogen mellan markanvändare och samebyar. En indikation på hur renlaven är fördelad i landskapet, kartlager som visar andra faktorer samt samebyns kunskap om renskötsel, kan tillsammans öka förståelsen för rennäringens situation. Genom att ta långsiktig hänsyn till landskapet och den gröna infrastrukturen kan möjligheterna att bedriva renskötsel förbättras eller bibehållas.

 

Lavinventering 2019-2021 [PDF] Rapporten beskriver hur framtagandet av den modellbaserade kartan för 2020 gick till. Fältdata kombinerades med heltäckande fjärranalysdata i en matematisk modell för att detaljerat visa renlavars förekomst och täckningsgrad i vinterbetesområden år 2020.

Lavindkatorkarta för 1980-talet [PDF]: Lavindikatorkartan för 1980-talet är en modellbaserad karta som använder Landsat 5-satellitbilder från åren 1984–1987 för att indikera lavförekomst i fyra täckningsklasser. Eftersom det är en karta som tagits fram utifrån tillgänglig forskning från den tiden, är pixelstorleken inte jämförbar med kartan från 2020.

Manual för användning av lavindikatorkartorna för 2020 & 1980-tal [PDF]Manualen  innehåller grundläggande information om renskötsel och tydliggör hur Lavindikatorkarta för 2020 och Lavindikatorkarta för 1980-talet tillsammans kan användas som dialog-, planerings- och kunskapsunderlag i ärenden kopplade till markanvändning.

Senast uppdaterad: 13 oktober 2025 av Jonny Skoglund.