Företagsstruktur
I Sverige finns det en kvarts miljon renar och drygt tusen yrkesverksamma renskötare. Antalet renägare enligt renlängden är cirka 4 600 (även barn inkluderade). 60 procent av renägarna är män som tillsammans äger 80 procent av renhjorden i Sverige.
Kombinationsnäring
För att helt få sin försörjning från renskötseln bör företaget ha 500-600 renar. En vanlig uppskattning är att 2 500 personer helt eller delvis är beroende av de inkomster renskötseln ger. Renskötsel bedrivs ofta i kombination med andra näringar som slöjd och turism. Många fler samer än renskötarna har renens bästa för ögonen. Renskötseln är inte bara en sysselsättning, utan en omistlig och stark kulturbärare i det samiska samhället.
| Område | Antal samebyar |
Antal renägare |
Antal renar i vinterhjord |
| Norrbotten (fjällsamebyar, skogssamebyar) | 24 | 3 183 varav 788 renskötare | ca. 131 000 |
| Norrbotten (koncessionsomr.) | 8 | 765 varav 27 renskötare | ca. 11 000 |
| Västerbotten | 7 | 321 varav 144 renskötare | ca. 52 000 |
| Jämtland | 12 | 396 varav 123 renskötare | ca. 47 000 |
| Totalt i Sverige | 51 | 4 665 varav 1082 renskötare | ca. 241.000 |
(Källa: Sametingets statistik 2019)
Renhjordens storlek
Antalet renar i Sverige varierar i cykler mellan 220 000 och 260 000 i vinterhjord. Svängningar i renhjordens storlek beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rovdjursförekomst.
Mansdominerad näring
60 procent av renägarna är män. Drygt 80 procent av renskötarna är män. Ca 80 procent av Sveriges renar ägs av män.
Inkomster och utgifter
De största inkomsterna i ett renskötselföretag kommer från försäljning av renkött och älgkött. De största utgifterna är fordon och bränsle.
Förbrukning
Renslakterierna får fram ca 1 400 ton renkroppar per år. Efter förädling är det ca 1 000 ton renkött som kommer ut på marknaden. Av detta kommer ca 250 ton renkött till butik varav 200 ton som renskav. Cirka 750 ton går till storkök och restaurang.
