onsdag 3 juli 2024
renhudar torkas på traditionellt vis

Traditionell kunskap

Den samiska traditionella kunskapen är ofta en "tyst" kunskap. Idag finns behov av att dokumentera den för att påvisa kopplingen mellan den traditionella kunskapen och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Samisk traditionell kunskap - árbediehtu - är både materiell och immateriell till sin natur. Det är en kollektiv kunskap som individer bär med sig, förvärvad kunskap om naturen och ekosystemen. Det kan handla om renskötsel; hur renar rör sig i landskapet och vilka växter de betar. Det kan vara kunskap om väderlek, hur och var man fiskar, jagar eller plockar bär. Det kan vara sättet att ta vara på kött och fisk, örter och bär eller hur man bygger en torvkåta eller skapar ett bruksföremål av naturens material.

Árbediehtu är att visa hänsyn för kretsloppet i naturen, att ta vara på allt med varsamhet, återbruka, reparera och vårda. Att inte ta mer än man behöver, att inte förstöra och att vara tacksam för det som naturen ger. I vår tid har mycket gammal kunskap gått förlorad om hur man försörjer sig och överlever i ett hårt och kargt klimat med de förutsättningar som står till buds. För att förhindra att den traditionella kunskapen glöms bort måste vi dokumentera det som fortfarande går att dokumentera.

Mycket att lära
Det gamla sättet att göra saker på har oftast varit både miljövänligt och ekologiskt hållbart. Vi har mycket att lära oss om vårt kulturarv och våra förfäders förhållningssätt till natur, djur och miljö.

Strategi för biologisk mångfald
Centrum för biologisk mångfald (CBM) har arbetat med ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap. Bakgrunden till programmet är bland annat konventionen om biologiskt mångfald och särskilt artikel 8j som handlar om traditionell kunskap i förvaltandet av biologisk mångfald. En grundprincip i genomförandet av konventionen är att värdera traditionell kunskap lika mycket som annan kunskap. Därför måste man säkerställa ett fullt och effektivt deltagande av urfolket i arbetet.

Miljökvalitetsmål
I exempelvis strategin för storslagen fjällmiljö står att de samiska traditionella kunskaperna och renskötselns framtid är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet. Sametinget vill vara delaktigt när strategier tas fram som påverkar samiska näringar.

2021 fick Sametinget ett fokalpunktsansvar för artiklarna 8(j) och 10(c) i konventionen om biologisk mångfald.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2021-12-20

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Behandling av personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?