torsdag 30 november 2023

Måste rennäringslagen förändras?

I slutet av 1800-talet antogs de första lagarna som reglerade samernas renskötsel. Den nuvarande rennäringslagen är mer än 50 år gammal och behöver anpassas till modern tid. Men hur? Och vad får förändringarna för konsekvenser - både för samerna, Sverige och lokalbefolkningen?

Rennäringslag från 70-talet

Rennäringslagen (1971:437) är den lag som reglerar rennäringens villkor i Sverige. Enligt lagens portalparagraf tillkommer renskötselrätten det samiska folket och grundas på urminnes hävd. Renskötselrätten kan endast utövas av same som är medlem i sameby. Rennäringslagen innehåller bestämmelser om samebyar och vem som anses vara medlem i sameby (11 §). Samebyn får inte bedriva någon annan ekonomisk verksamhet än renskötsel (9 §). Medlemmar i samebyn får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna under den tid då renskötsel är tillåten där (25 §).

Ett större sammanhang

Förändringar i rennäringslagen (RNL) förutsätter att renskötseln måste ses i ett större sammanhang, till exempel avseende kultur och historia, men även statens agerande och den inställning som staten hade under tiden för stiftandet av tidigare och nuvarande rennäringslagar. En del av detta faller också inom ramen för Sanningskommissionens arbete, eftersom den kommissionens direktiv är att granska, synliggöra, analysera och belysa konsekvenserna av statens politik gentemot det samiska folket.

Renmarkskommittén ska föreslå ny renskötsellag 

Regeringen beslutade den 20 maj 2021 om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté, den så kallade Renmarkskommittén. Den arbetar med att ta fram förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen.

Regeringsuppdrag till Sametinget

Samtidigt lämnade regeringen i uppdrag till Sametinget att i nära dialog med samebyarna analysera frågorna om hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör se ut (N2021/01633). En viktig parameter för möjligheten att föreslå förändringar i RNL är samebyarnas intresse av förändring. Sametinget upplever i vissa avseenden en försiktighet för förändringar från sameby- och organisationshåll. En avgörande orsak kan vara att det behov av översyn av RNL som beskrivs, inte i första hand initierats från samiskt håll eller från samebyarna.

Girjasdomens betydelse

Högsta domstolens slutsatser i Girjasdomen; att Girjas har rätt att göra upplåtelser av jakt och fiske – inte staten, kräver dock att bland annat 9 § RNL ändras. Så står också i kommittédirektivet: De förslag som lämnas ska vara förenliga med Högsta domstolens slutsatser i Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) och med Sveriges folkrättsliga förpliktelser.

Renmarkskommitténs uppdrag

Kommittén ska bl.a. bedöma inom vilka delar av statligt ägd mark dels inom åretruntmarkerna, dels ovanför lappmarksgränsen när renskötsel är tillåten där, som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltjakt och fiske. Kommittén ska analysera om en rätt till jakt och fiske även tillkommer de samer som inte är medlemmar i samebyar, och vid behov föreslå författningsreglering eller andra åtgärder för att säkerställa den rätten.

Förslagens konsekvenser för bl.a. äganderätt och andra nyttjanderätter till mark samt för andra näringars bedrivande ska analyseras och beskrivas, samt vad sådana konsekvenser kan få för följdverkningar för samhällsutvecklingen i övrigt. Kommittén ska under arbetet beakta bl.a. näringslivets konkurrenskraft och bör så långt det är möjligt förvissa sig om att investeringsklimatet och möjligheter till regional utveckling, internationell konkurrenskraft och tillväxt inte försämras.

Uppdraget ska bedrivas utåtriktat och i dialog med Sametinget, Svenska Samernas Riksförbund, berörda myndigheter, kommuner, regioner, näringslivet och övriga intressenter.

Tilläggsdirektivet

Genom ett tilläggsdirektiv har uppdraget utökats till att även ta hänsyn till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism.

Detta innebär självfallet att uppdraget är mycket komplicerat och att förändringarna kan få stor betydelse för befolkningen i norra Sverige.

Redovisningar

Renmarkskommittén har lämnat ett delbetänkande den 31 augusti 2023. Sametinget ska inlämna sitt förslag om samebyarnas interna organisation och medlemskap senare under hösten. Under arbetet med förslagen om samebyarnas interna organisation har det blivit tydligt att vissa förslag även måste innehålla förslag om att fortsätta utreda en fråga eller ett område. Till exempel kan nämnas förslag om inledande bestämmelser och en portalparagraf, internt arbete med framtagande av stadgar gällande bland annat medlemmar och sanktioner och hur samebyn kan driva verksamhet i bolag.

Renmarkskommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 20 maj 2025.

© Sametinget 2023
Uppdaterad: 2023-11-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?