Ordförande i Samiskt Parlamentariskt Råd, Tiina Sanila-Aikio, gläds över att Sámi Giellagáldu nu har beviljats finansiering genom Interreg-programmet. Detta möjliggör ett gränsöverskridande språksamarbete, säger Sanila-Aikio.

Stort behov av terminologiarbete

Ett av villkoren för att kunna använda samiska muntligt och skriftligt, i sociala medier och på alla andra språkarenor är att vi utvecklar samisk språkterminologi. Giellagáldu arbetar främst med terminologifrågor och språknormering. Språksektionerna för syd-, lule-, nord-, enare- och östsamiska ska godkänna och komma med förslag på ny terminologi.

Samarbetsprojekt

Giellagáldu är ett samarbetsprojekt tillsammans med Sametingen i Sverige, Norge och Finland.

- När nya termer föds och tas i bruk, banar man vägen för andra språkåtgärder, som exempelvis skapandet av nya läroböcker och annat pedagogiskt material på de olika samiska varieteterna, säger norska Sametingets president Aili Keskitalo.

Samiskans språkgränser följer inte riksgränserna. För en helhetlig språkpolitik behövs ett bra gränsöverskridande samarbete. Sydsamiska och lulesamiska finns både i Norge och Sverige, nordsamiskan används även i Finland och Ryssland, enaresamiska används bara i Finland medan östsamiska pratas både i Finland och Ryssland och till en viss del även i Norge. Ett av målen för Giellagáldu är exempelvis att bruka samiska termer som kan användas både i Norge, Sverige och Finland.

- Det nordiska språksamarbetet är väldigt viktigt för samiskas gemensamma fortlevnad och framtid så att samiska kan användas över riksgränserna utan hinder, säger svenska Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson.

Ett svar på törsten efter språket

Giellagáldu är ett kunskaps- och expertorgan som ger stöd och rådgivning i samiska. Det innebär att språkanvändarna kan be om råd om hur man skriver ord och termer på samiska. Utöver terminologifrågor och språknormering, arbetar man också med språkvård. Giellagáldu ska bedriva informationsverksamhet om samiska språk och språkfrågor, och meddela och informera om språkärenden som handläggs.

Ett permanent nordiskt organ för språksamverkan 

Det är inte tillfredställande att det högsta beslutsorganet för samiska språk bara finns på projektnivå. Projektet ger dock sametingen tre år på sig att hitta permanenta finansieringslösningar för Sámi Giellagáldu.

- De samiska språken är fortfarande i en sårbar situation. Därför kan inte arbetet med samiskan enbart organiseras som projekt. Nu har vi möjlighet att arbeta för att påverka politiskt gentemot staterna för att få en permanent verksamhet, avslutar ordförande för Samiskt Parlamentariskt Råd Tiina Sanila-Aikio.

Treårigt projekt

Den totala budgeten för projektet är ungefär 25,5 miljoner kronor (3,1 miljoner euro). Förra veckan meddelades att finska, svenska och norska sametinget beviljats 7,5 miljon norska kronor (922.439 euro) som Interreg medel och lite över 1,3 miljon norska kronor (163.415 euro) i statliga IR-medel från norska staten. Utöver Interreg V A Nord Sápmi-delprogram så finansierar Lapin liitto, Troms fylkeskommune och norska, finska och svenska Sametingen projektet. Projektets tidsram är tre år och det är finska Sametinget som leder verksamheten. Giellagáldus verksamhet påbörjas den 3 augusti 2015.

Vid frågor kontakta

Tiina Sanila-Aikio, Samiskt Parlamentariskt Råds ordförande/ finska sametingets ordförande +358 50 300 1780

Aili Keskitalo, norska Sametingets president +47 971 29 305

Håkan Jonsson, svenska Sametingets styrelseordförande +46 70-322 83 01