Den 23 mars skickade Statistikmyndigheten SCB cirka 9 000 enkäter ut till personer som är med i Sametingets röstlängd 2025 eller i företagsregistret för renägare. Frågorna i årets enkät fokuserar särskilt på vilken roll samisk kultur och identitet spelar för samers hälsa, vad för slags diskriminering samer upplever i samhället, samt arbetsmiljö inom renskötsel.
Enkätstudien Samisk hälsa på lika villkor är en del av Sametingets arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykisk ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samer med olika psykiatriska tillstånd.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar, förutom Sametinget, även 25 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.
Uppföljning av tidigare studie
Årets upplaga är en uppföljning till enkätstudien som gjordes 2021. Då deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsoenkätstudien någonsin. Statistikmyndigheten SCB ansvarar för att samla in alla svar och forskargruppen Lávvuo, Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa vid Umeå universitet för analys och sammanställning.
– Det är viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samer faktiskt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.

Lars-Ove Sjajn, Kanslichef på Sametinget
Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renskötseln.
– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
