torsdag 28 mars 2024

Fitnodatstruktuvra

Ruoŧas leat sullii 1100 boazodoallofitnodaga. Boazodollui gullet sarvvabivdu ja guolásteapmi.

Buohtalasealáhus
Jus galgá birgejupmi boazodoalus, de berrejit fitnodagas leahkit 500-600 bohcco. Dábálaš árvvoštallan lea ahte 2 500 olbmo ollát dahje muhtin muddui ellet boazodoalus. Boazodoaluin barget dávjá buohtalaga iežá ealáhusaiguin dego dujiin ja turismmain.

Leana  Čearut

 Isidat

(boazodoallo-fitnodagat)

 Boazo-

 eaiggádat

 Bohccot
 Norrbotten
- duottar- ja vuovdečearut
24 788 3 183 ca 140.000
-konsešun-čearut 8 27 808 ca 13.000
 Västerbotten 7 144 337 ca 50.000
 Jämtland 12 123 373 ca 40.000
Oktiibuot olles riikkas 51 1 082 4 657 ca 240.000

(Gáldu: Sámedikki statistihkka 2015)

Boazologu sturrodat
Boazolohku Ruoŧas rievddada gaskal 225 000 ja 280 000 bohcco dálveealus (1996-2015). 2014/2015 dálvvi lei boazolohku sullii 247 000. 2019/2020 dálvvi lei boazolohku sullii 241 000. Boazologu rievddadeapmi lea hui olu guohtundilálašvuođa ja meahcieallelogu duohken.

Boazobargit ja boazoeaiggádat
Boazobargis leat dábálaččat maiddái geahččobohccot. Čearus sáhttet leat máŋga boazodoallofitnodaga (siidadoalli /kategoriija F).

2019/2020 dálvvi boazolohkama jelgii ledje Ruoŧas 4 665 boazoeaiggáda. 40 % sis leat nissonolbmot geat oktiibuot oamastit sullii 52 000 bohcco. Dievdoolbmot oamastit oktiibuot 190 000 bohcco. Gávdnojit 1 082 boazodoallofitnodaga (oktan 15 čearuin). 80 % nissonboazobargiin ja 75 % dievdoolbmuin ásset Norrbottenis.

 

Leana  Bohccot juohke isida nammii
 Norrbotten  166
Norrb. konsešunguovlu 410
 Västerbotten 360
 Jämtland  383
 Gaskamearálaččat riikkas  223

(Gáldu: Sámedikki statistihkka 2019)

Eanas dievdoolbmot
Dievdoolbmot oamastit goasii 80 proseantta bohccuin Ruoŧas. Stuorimus sisaboađut boazodoallofitnodagain leat bohccobierggu ja sarvvabierggu dienas. Stuorimus golut lea mašinfievrrut ja boaldámuš.


Geavaheapmi
Njuovahagat njuvvet su 1 400 tonna goruda juohke jagi.  Maŋŋel smávvema báhcá sullui 1 000 tonna bohccobiergu mii olle márkanii. Das manná sullii 250 tonna gávppiide, ja das lea 200 tonna cáhppon biergun. Sullii 750 tonna manná stuoragievkkaniidda ja restauráŋŋaide.


 

Visar sidorna 1 till 20 ( av 32 )
«12»
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2022-09-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?