söndag 3 mars 2024

Sametinget 30 år

Sametinget i Sverige fyller 30 år i år.  Sametingets plenum kommer att uppmärksamma jubiléet under plenum i Åre. På grund av Sametingets dåliga ekonomi blir det ett budgetfirande jämfört med 25-årsjubiléet som hölls i Storforsen för fem år sedan, men dock ett firande.

Det var den 26 augusti 1993 som den första mandatperioden officiellt invigdes av kung Carl XVI Gustaf, men Sametingets plenum kommer att uppmärksamma jubiléet under plenum i Åre den 22 november 2023.

  • Firandet börjar kl. 14 då gästerna välkomnas av Sametingets ordförande Daniel Lyngdorf Vinka.
  • Kl. 14:30 blir det en jubileumsföreläsning ”Sametinget 30 år – Valen, väljarna och politiken”  med fil.dr. Ragnhild Nilsson och professor Ulf Mörkenstam. Föreläsningen är öppen för allmänheten och kommer även att streamas på Sametingets Facebook-sida.
  • Efter lite kaffe och tårta blir det konsert med den sydsamiske singersongwritern Lars-Eric Åhrén ”Mov vaajmoen laavloeh” (Mitt hjärtas sånger) kl. 17.

Under eftermiddagen kommer landsbygdsminister Peter Kullgren och kulturminister Parisa Liljestrand på blixtvisit och deltar vid föreläsningen. 

På kvällen får plenumsledamöterna äta jubileumsmiddag tillsammans med särskilt inbjudna gäster.
 

Vad är det vi firar?

När Sametinget bildades 1993 uppstod för första gången en arena där olika samiska grupper kunde mötas. Efter att det samiska folket splittrats och marginaliserats av den svenska staten i hundratals år, var det något nytt. De sametingspolitiker som var med från början kan vittna om att de första mandatperioderna ofta präglades bråk och maktspel, mer än sakfrågor. En del sametingspolitiker kom från rennäringen och hade erfarenhet av styrelsearbete i samebyar, en del hade erfarenheter från föreningsarbete i samiska organisationer, medan andra saknade sådana erfarenheter.  De flesta hade ingen erfarenhet av politiskt arbete.

Ett folk som splittrats och behandlats på olika sätt, beroende på vilka omständigheter de levt i och vilka lagar som gällt just dem, vill och tycker inte samma sak. Så är det än idag - vilket till exempel återspeglas i den aktuella debatten om samebyarnas framtida organisering. Högljudda röster vänder sig mot det som de tycker är samebyarnas eller renskötarnas ”maktmonopol” medan företrädare för samebyarna och renskötseln försvarar sina rättigheter utifrån urminnes hävd och renens behov av betesmarker.

Även om det finns olika meningar och debatten ibland kan bli hård, så har vi som folk trots allt ett sameting, en möjlighet att delta i den offentliga debatten och genom Sametinget en kanal till Sveriges regering.
 

Hur kom det sig att sameting inrättades i Finland, Norge och Sverige?

Det var flera olika saker som ledde fram till det. Förutom att det världen över pågick ett etniskt uppvaknande både bland svarta och bland urfolk så hände det saker även i Norden.

I Finland bildades ”Delegationen för sameärenden” 1973. Den skulle bevaka samernas rättigheter och deras ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Delegationen för sameärenden ombildades år 1996 för att bättre motsvara de svenska och norska sametingen.

I Norge ledde protester och demonstrationer mot utbyggnaden av Alta älv i början av 1980-talet till att den norska staten tillsatte en utredning Samerettsutvalget som lade fram ett förslag om ett sameting, som sedan inrättades 1989.

I Sverige avgjordes Skattefjällsmålet i Högsta Domstolen 1981, en process som pågått sedan sextiotalet. Efter att ha förlorat skattefjällsmålet valde samiska företrädare att i stället söka en politisk lösning och krävde därför en omfattande utredning som skulle klargöra samernas rättigheter. Så blev det också. Samerättsutredningen som pågick mellan 1983 och 1990 belyste ett antal aspekter på samernas rättigheter och behov. Utredningen föreslog inrättandet av ett sameting, vilket blev verklighet när Sveriges riksdag antog sametingslagen 1992. 

 

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2023-11-17

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?