Nyhetsarkiv
Bilden visar gamla badhuset i Uddevalla och lekplats bredvid omringat av meterhögt vatten. Vid sidan ligger en båt.
Medvetenhet och kunskap behövs så att alla som vårdar kulturmiljöer bättre kan hantera riskerna för kulturarvet i och med klimatförändringarnas effekter. Bilden, från 2015, visar översvämning i centrala Uddevalla när hela Teaterplantagen runt gamla badhuset översvämmades. Foto: ( CC BY)

Rapport: Klimatförändringarna gör det svårare att bevara fornlämningar, byggnader och landskap 

Förändringarna i klimatet ökar riskerna för kulturarvet genom översvämningar, stormar och bränder. Den ökande temperaturen och luftfuktigheten förvärrar problem med fukt och röta och sliter hårdare på kulturhistoriska byggnader. För att motverka detta krävs både krafttag och större medvetenhet i förvaltning, beredskaps- och krishantering bland förvaltare och på myndigheter, kommuner och länsstyrelser, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en ny rapport.

I rapporten har Riksantikvarieämbetet sammanställt vilka följder som klimatförändringarnas effekter kan komma att innebära för möjligheterna att bevara, använda och utveckla fornlämningar, byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap. Och vilka utmaningar de innebär för dem som förvaltar miljöerna och de insatser staten gör för att stödja förvaltningen.

Som underlag har fyra regionala fallstudier gjorts i landet. En bred målgrupp bestående av bland andra ideella föreningar, fastighetsägare och andra förvaltare, samt forskare och tjänstemän inom samhällsbyggnad, beredskap och räddningstjänst har intervjuats. Utifrån deras erfarenheter av arbetet med extremväderhändelser och annan klimatpåverkan på kulturmiljöer kan flera slutsatser dras på en övergripande, nationell nivå.

Översvämningar, bränder och stormar

Både plötsliga händelser som översvämningar, bränder och stormar, och långsamma förlopp som ökande fuktbelastning, påverkar kulturmiljön redan i dag, och väntas inte bli mindre märkbar i framtiden.

– En analys som genomfördes visar att 10 000 till 15 000 statliga och enskilda byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar i hela Sverige hotas av översvämningar i samband med beräknade 100-årsflöden och högsta flöden, säger Therese Sonehag, utredare på Riksantikvarieämbetet och en av rapportförfattarna.

Erfarenheterna från stormen Gudrun 2005 visar att extrema väderhändelser leder till att de budgeterade medlen för kulturmiljöarbete belastas hårt under lång tid efter själva händelsen, något man behöver ta höjd för.

En annan händelse som gav viktiga lärdomar var den stora branden i Gävleborgs län 2018, där arbetet efter branden krävde extraordinära insatser. Ett exempel var hanteringen av det brända virket som snabbt behövde tas omhand och sågas i särskilda anläggningar. Avverkning och röjning av de skogsområden som brunnit behövde ske snabbt. Därmed var det svårt eller omöjligt att förebygga skador på forn- och kulturlämningar.

Den ökande temperaturen och nederbörden förvärrar dagens problem med fukt, röta och kondens i kallställda byggnader, till exempel i världsarv och kulturreservat. Om bebyggelsen saknar tillsyn, inte används eller redan har ett eftersatt underhåll påskyndas nedbrytningsprocesserna.

Skiftande väderlek med kraftiga regn och temperaturer som ofta varierar mellan plus- och minusgrader ökar slitaget på puts och murar i kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader. Detta ställer högre krav på förebyggande underhåll.

”Kulturmiljön bör integreras i beredskaps- och krishanteringen”

Rapporten ger förslag på hur man kan stärka förutsättningarna att hantera utmaningarna. Även om verktyg finns på nationell nivå behöver medvetenhet och kunskaper spridas till kommuner, församlingar och alla de som vårdar kulturmiljöer på plats.

– För att förebygga och hantera skador vid extrema väderhändelser eller andra snabba förlopp behöver kulturmiljön bli mer integrerad i planeringen av beredskaps- och krishantering. Kunskaper och verktyg finns ofta redan framtagna på central nivå, men krafttag behövs för att sprida dem till de som förvaltar kulturmiljöerna, säger Michael Frisk, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Också de centrala förvaltningsmyndigheterna – Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket med flera – behöver enligt rapporten intensifiera samverkan för att stödja länsstyrelserna i deras arbete att i sin tur stödja kommunernas och de enskilda mark- och fastighetsägarnas arbete med att hantera klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljön.

Myndigheterna behöver också samverka för att ta tillvara kulturmiljön när åtgärder genomförs för klimatanpassningar och för att ställa om energisystemen till fossilfria, förnyelsebara energikällor.

Läs rapporten

Rapporten Förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat är Riksantikvarieämbetets underlag till den fördjupade utvärderingen 2023 av de nationella miljömål som riksdagen beslutat om.

En fördjupad utvärdering görs vart fjärde år i samverkan mellan de 26 myndigheter som har ansvar att bidra till att miljömålen uppnås. Flera av miljömålen har preciseringar som säger att natur- och kulturvärden ska bevaras och att förutsättningar ska finnas för fortsatt bevarande och utveckling av dem. Den fördjupade utvärderingen leds av Naturvårdsverket.

Läs hela rapporten ”Förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat” i Diva.

Riksantikvarieämbetets rapport presenterades tillsammans med de andra myndigheternas resultat vid ett livesänt seminarium den 17 januari om den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023. Då lämnades Naturvårdsverkets samlade rapport också över till regeringen.

Här kan du se hela sändningen i efterhand.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: