lördag 4 februari 2023

Styrelsens julhälsning

Sametingets styrelse önskar er alla Buorre Javla – God Jul! Här följer några rader från vice styrelseordförande Stefan Mikaelsson.

Det snart avslutade 2022 präglades mycket av den gröna kolonialiseringen. Den svenska regeringens beslut den 22 mars att ge tillstånd till bearbetningskoncession i Gállak /Kallok var inte helt oväntat. En gruvbrytning så nära världs- och kulturarvet Laponia, etablerat av UNESCO, kommer att påverka innehållet i Laponia. Man kan dra kännetecknen med ett annat likartat beslut, nämligen den svenska riksdagens beslut 1919 att upphäva nationalparksskyddet för väsentliga delar av stora Sjöfallets nationalpark. Visserligen är det moderna och insiktsfulla ledamöter i riksdagen jämfört med för 103 år sedan, men dessvärre är avsaknaden av uppskattning och respekt  för urfolkskulturen i det svenska samhället, lika dålig idag som för 103 år sedan.

Tack och lov finns det en stor skillnad till fördel för urfolken och oss samer idag. Förenta Nationernas olika organ med mekanismer har upparbetats som tillförsäkrar urfolkens rätt på ett annat och bättre sätt. Internationell lagstiftning har således ett annat förhållningssätt till urfolk och deras kulturer än vad den europeiska parlamentarismen har. 

FN:s rapportör för urfolkens rättigheter José Francisco Cali Tzay blev efter regeringens kortsiktiga beslut inbjuden till Gállok av berörda samebyar och samma inbjudan gick till Sametinget. Under gemytliga förhållanden den 4 juni kunde samebyrepresentanterna informera Cali Tzay om utvecklingen i tillväxtekonomins mecka, Sápmi. Den delaktighet som Cali Tzay visade ger en känsla av att så länge regeringens beslut inte är genomfört i alla delar, finns möjligheterna fortfarande att internationell lagstiftning, urfolksrätten och samiskt självbestämmande kan förhindra det otänkbara.

Svenska kyrkan har förändrat sin inställning till samerna. Under ledning av ärkebiskop Antje Jackelén så bad densamma om ursäkt för gångna tiders missgärningar mot det samiska folket. Den andra och senaste gången skedde det den 23 oktober i domkyrkan i Julevu/Luleå. Agerandet bör värderas i hur genomförandet av de åtaganden som kyrkan tagit på sig, genomförs. Kortsiktigt sett är det dock ett viktigt ställningstagande som kan tillfälligt minska rasismens flöde i samhället och även på sociala medier. Kyrkan som innehar ett stort socialt ansvar kan därigenom bli ett föredöme även för den europeiska parlamentarismen. Det måste komma mera dock!

Högnivåfirandet av etablerandet av den internationella Urfolksspråkdekaden 2022-2032 högtidlighölls på UNESCO:s högkvarter i Paris tisdagen den 13 december. Statusen för världens urfolksspråk speglar i mycket den situation som urfolken lever i. I många delar av världen är de på väg att försvinna. Den största faktorn som bidrar till denna förlust är staternas politik. Denna analys redovisar UNESCO. Med den inställningen som bas så kan man för det samiska folkets del analysera hur möjligheterna att bruka urfolksrätten för familjer och enskilda är. Detta enklast genom att utvärdera på vilket sätt som man kan just bruka det samiska språket. Nationalstaternas politik i Sápmi har inte lett till den ökade jämställdhet eller rättvisa som urfolken ropat efter under många internationella konferenser de senaste decennierna. Urfolksdekaden ska bland annat ”främja internationellt samarbete, skapa utbyten av erfarenheter och etablera partnerskap med flera intressenter för att bevara, revitalisera och främja urfolkspråken”. Också här måste det komma mera.

Sametinget har tillsammans med de två andra sametingen på finsk och norsk sida fortfarande möjligheter att kunna agera för en starkare folkrätt trots nationalstaternas självsvåldigt dragna gränser genom Sápmi. Den gemensamma valdagen för de tre arktiska sametingen som planeras att kunna genomföras år 2028 kommer att ge större möjligheter för de tre sametingen att oftare tillsammans kunna manifestera folkrätten. Men som vanligt så måste den nationella lagstiftningen först ge tillåtelse för denna utveckling av sametingens samarbete.

Den grå vardagen är inte lika grå längre. Snöstormar har dragit fram lite väl häftigt senaste veckorna men ger en situation som är lite lättare att kunna förstå och själv påverka.

Snöskottning och vedbärning är två vanliga motionsformer i det cirkumpolära Arktis oavsett vilket land det gäller. Den långa polarnatten blir inte lättare att uthärda även om man klarat av några sådana i rad men dock en naturlig förutsättning då man bor i Arktis. Och kyliga dagar och nätter motverkar ju en följd av klimatförändringens påverkan, nämligen spridningen av parasiter och smittosamma sjukdomar.

Vintersolståndet är sedan länge en dag att glädjas på, då ljuset börjar återvända. Först med ett ripskritt per dag, och därefter med alltmer ökande hastighet.  Och fortfarande kan vi glädja oss åt att månen skiner och alla stjärnor sprider sin glans över solens och vindens folk, som i gamla tider.

En riktigt God Jul med många mellandagar tillönskas er

Buorit Juovllat - Buorre Javla - Buorre Jåvvlå - Buörrie Juvlla - Lahkoe Jåvlh!

 

Stefan Mikaelsson
Sámedikke sadjásasj stivrraåvddåulmusj
Sametingets vice styrelseordförande

© Sametinget 2023
Uppdaterad: 2022-12-22

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

 

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?