måndag 29 november 2021
mostphotos.com

FN:s klimatarbete

Här kan du läsa om Klimatkonventionen som alla världens länder enats om, om Parisavtalet och Parisregelboken som det är tänkt att mötet i Glasgow ska slutförhandla om.

KLIMATKONVENTIONEN

FN:s klimatkonvention, UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) från 1992 utgör basen för det internationella samarbetet inom på klimatområdet och konkretiseras genom underavtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet.

Målet med konventionen är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig aktivitet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.

Konventionens högsta beslutande organ är partsmötet (Conference of Parties, COP) som sammanträder varje år. Under partsmötet finns undergrupper:

  • så kallade subsidiary bodies med fokus på tekniska frågor och implementering, och 
  • så kallade constituted bodies som arbetar med tematiska frågor som klimatanpassning, finansiering, kapacitetsbyggnad (urfolksplattformens arbetsgrupp FWG är ett sådant konstituerat organ)

PARISAVTALET

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som innebär att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Parisavtalet trädde i kraft i november 2016 och sedan dess har avtalet utvecklats genom beslut som fattats på de gemensamma partskonferenserna. Regeringen har uttryckt att Sverige ska ha en hög ambition för klimatarbetet och vill vara ett föredöme vid genomförandet av avtalets artiklar och partsmötets beslut.

Genomförandet av Parisavtalet regleras i den s.k. Parisregelboken som förhandlats under partsmötena i Bonn, Katowice och Madrid. Förhoppningen är att regelboken ska slutförhandlas vid COP 26 i Glasgow. Genomförandet utgår från nationella åtaganden för att minska klimatpåverkan och anpassningsåtgärder för att möta konsekvenserna av inträffade och pågående klimatförändringar.

En plattform för urfolk och lokala samhällen inrättades i samband med att Parisavtalet ingicks.

Naturvårdsverket har analyserat Sveriges hittillsvarande genomförandearbete i en rapport. Sametinget har bidragit till rapporten i de delar som handlar om urfolk.  

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-11-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?