Klimatkonferens COP26 i Glasgow
På FN:s konferens COP26 i Glasgow samlas världens ledare för att förhandla och diskutera åtgärder för att hejda klimatförändringarna som påverkar jorden, dess natur och våra samhällen.
De flesta är numera överens om att det är människan genom sitt sätt att leva och sin strävan efter allt högre levnadsstandard som är orsaken till att naturen slår tillbaka i form av naturkatastrofer och klimatförändringar.
Världens urfolk drabbas både av konsekvenserna av människans exploatering av naturresurser och av klimatförändringarna. Det är en allvarlig utveckling eftersom urfolkens överlevnad, kulturer och ekonomiska resurser är direkt beroende av naturen. I Arktis, där samerna är ett av urfolken, sker klimatförändringarna snabbare och är mer extrema än i övriga delar av världen.
Sametinget bevakar frågor inom plattformen för urfolk och lokala samhällen (Local Communities and Indigenous Peoples Platform) och dess tillhörande arbetsgrupp (Facilitative Working Group) som Sametinget varit med och etablerat. Sametingets kanslichef Fredrik Österling och jurist Matilda Månsson är på plats i Glasgow, Skottland.
Fakta
COP26:
Huvudförhandlingarna vid COP26 handlar om de delar av Parisavtalet som länderna inte kom överens om vid förra mötet 2019. Under två veckor ska världens ledare ta beslut som kan vara avgörande för hur vi klarar av att hålla jordens uppvärmning under 1,5-2,0 grader i linje med målsättningen i Parisavtalet.
FN:s klimatarbete:
FN:s miljöprogram - United Nations Environment Programme, UNEP, publicerade i slutet av oktober 2021 en utsläppsrapport The Heat is On där FN:s generalsekreterare António Guterres konstaterar att klimatförändringarna inte längre är ett framtida problem. Vi har åtta år på oss att halvera utsläppen om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, menar Guterres i rapporten som finns att ladda ner här: FN-rapport om utsläpp
Under hösten 2021 har FN:s klimatpanel IPCC lanserat sin sjätte rapport Climate Change 2021: The Physical Science Basis med scenarier för hur utsläppen av växthusgaser kan påverka jordens medeltemperatur. I september samma år presenterades ytterligare en rapport Nationally determined contributions som visar att de åtaganden som världens länder antagit inte räcker för att halvera utsläppen till 2030 och nå netto noll-utsläpp till 2050. Istället kommer utsläppen att öka fram till 2030.
I samband med FN:s 75-årsjubileum år 2020 antog FN:s generalförsamling en deklaration med tolv löften. António Guterres presenterade en rapport i september 2021 Secretary-General’s report on “Our Common Agenda” (un.org) där han ger förslag på hur dessa tolv löften kan uppfyllas. En sammanfattning på svenska, Vår gemensamma agenda, finns också tillgänglig: Var-gemensamma-agenda-sammanfattning-Sv-FN-forbundet.pdf
FN:s uppföljning av mål 13 Bekämpa klimatförändringarna i Agenda 2030 visar att koldioxiden i atmosfären fortsatt öka mellan 2015 och 2020.
Sametingets övergripande hållbarhetsarbete:
Sametinget har tagit fram ett dokument som beskriver arbetet med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. När det gäller insatser för att nå mål 13 Bekämpa klimatförändringarna på global nivå så ingår representanter från Sametinget som experter för urfolksfrågor i Sveriges delegation vid internationella förhandlingsmöten, som exempelvis COP26, inom ramen för klimatkonventionen.