Kultur- och demokratiminister Amanda Lind gjorde ett av sina första digitala studiebesök i samband med demokratins 100-årsjubiléum 2021 hos Sametinget där hon uppmärksammade Sametingets arbete med demokratin och demokratiuppdraget som Sametinget innehar från Kulturdepartementet under 2020-2021.

- Det är alltid inspirerande att möta aktörer som går före och kan inspirera andra till ett bra demokratistärkande arbete, sa kultur- och demokratiminister Amanda Lind i ett pressmeddelande som regeringen publicerade på sin hemsida den 16 mars 2021.

På mötet närvarade representanter från kulturdepartementet och statsrådets politiskt sakkunnige Anders Lindell. Från Sametingets ungdomsråd deltog Elle Eriksson och Johannes Rimpi-Heinonen som  deltar i demokratiuppdragets arbetsgrupp. Närvarande var  styrelseordförande Per-Olof Nutti som deltar i styrgruppen, samt projektledaren för uppdraget, Ylva Holmberg.

Ylva redogjorde för de informationsinsatser som uppdraget bidragit med under 2020-2021. Dessa har främst skett i digital form, men även i tryckt form, genom att det genom projektet tagits fram en skrift för unga samer, med fokus på demokrati, urfolksrätt och mänskliga rättigheter. 

- Tanken är att magasinet ska distribueras till unga i röstlängden inför sametingsvalet.

Per-Olof Nutti gav sin bild av varför ungas deltagande är viktigt för Sametinget men han lyfte även fram vikten av det demokratiarbete som bedrivits under lång tid av det samiska civilsamhället. Han lyfte även fram vikten av fortsatt samnordiskt ungdomssamarbete.

- Det är väldigt viktigt att unga ges förmågor och kunskaper för att kunna delta i demokratin. Det är viktigt att unga introduceras tidigt i samebyar, organisationer och näringsliv, sa Per-Olof Nutti som konstaterade att det motsatta kan leda till ett demokratiskt utanförskap. - Det är även viktigt att arbeta utöver gränser. I Sápmi har vi inga gränser - vi är ett folk.

Ungdomsrådets representanter berättade om deltagandet i demokratiuppdraget samt om ungdomsrådets eget arbete för ökat inflytande och ökat medbestämmande för unga samer. De berättade också om förhoppningen om ökade kunskaper kring hur man röstar i sametingsvalet.

- Vi arbetar bl.a. med att nå ut i sociala medier där många unga befinner sig, sa Johannes Rimpi-Heinonen.

Amanda Lind efterfrågade även ett ungdomsperspektiv kring upplevelser av möjligheterna till deltagande för unga samer och påtalade vikten av samiskt deltagande på olika samhällsnivåer.

- Man står ju med ett ben i det samiska samhället och ett ben i det svenska samhället och dessa hänger ihop. Har man fått in en fot i den samiska politiken kan det vara lättare att påverka den svenska politiken, konstaterade Elle Eriksson som påtalade bristen på plattformar som hon menade kan bidra till att göra det svårare för unga att få upp ögonen för politik.

Ett återkommande tema under mötet var den historiska kontext som demokratiarbetet hos Sametinget genomförs inom. Där lyftes bl.a. arbetet som sker parallellt med förberedelserna inför en sanningskommission och att det var 100 år sedan beslutet om ett rasbiologiskt institut fattades. Frågan om rasism och diskriminering mot samer lyftes också – något som inte minst kan påverka unga samers deltagande i demokratin.

Per-Olof Nutti lyfte fram styrelsens diskussion kring frågan om resurser för Sametinget.

- Med mer resurser kan Sametinget och partiarbetet utvecklas mer, konstaterade styrelseordföranden. Vi har lite medel för att kunna föra ut vårt arbete.