Pitesamiska är klassat som kritiskt hotat och det innebär enligt UNESCO:s klassifikation att de yngsta talarna är mor- och farföräldrar och att språket inte används i vardagssituationer. De äldre talarna av språket minns ofta endast delar av språket, och använder det inte, eftersom det saknas personer att tala språket med. Det innebär att överföringen av språket till nästa generation fungerar mycket bristfälligt.

Det finns 40-50 talare av pitesamiska i Sverige, de flesta boende i Árjepluovve kommun. I Norge finns inte längre några pitesamiska talare. Talarna är företrädesvis äldre som inte överfört språket till sina barn, som i dag är föräldrar med svaga språkkunskaper som i sin tur har svårt att överföra språket till sina barn. Det är få barn som läser pitesamiska i skolan i Árjepluovve. Språket används företrädesvis i hemmet och i vissa arbetsmoment, främst i renskötseln.

Pitesamiskan saknar en hel del terminologi för moderna företeelser eftersom språket inte använts i dessa sammanhang i någon större utsträckning. Det finns en del inspelningar, texter och beskrivningar av pitesamiska som getts ut av språkforskare från slutet av 1800-talet och fram till 1990-talet och som bevaras på Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och i bokform. Pitesamiskan är där skriven med fonetisk skrift eller dylikt och är relativt otillgängligt för dagens brukare. Det finns behov av att transkribera och tillgängliggöra detta material som kan utgöra läromedel i vissa situationer.

I pitesamiskt område har ett antal insatser gjorts de senaste tio åren för att lyfta och utveckla pitesamiskan och det finns ett ökande intresse för att lära sig pitesamiska. Några studiecirklar i pitesamiska har genomförts. Pitesamiska används på skyltar i Árjepluovve samhälle, ett initiativ från Árjepluovve kommun. På kartorna skrivs ortnamnen däremot än i dag på lulesamiska, något som pitesamerna vill ändra på.

Projektet “Insamling av pitesamiska ord” pågick 2008-2012. Det insamlade materialet utgjorde underlag för att en pitesamisk ordbok trycktes 2016. Två pitesamiska grammatikor har publicerats: en på engelska (2014) och en på svenska (2015).

Föreningen Bidumsámegiella rijka gaskan (Pitesamiska över landsgränsen) har bildats och har verkat för att få till en pitesamisk ortografi som godkändes 2019. Pitesamerna identifierar ett antal prioriterade insatser utifrån språkets behov. Många aktiviteter sammanfaller med behoven i de andra samiska språkgrupperna. Särskilt kan nämnas en kommunal strategi för bevarandet av pitesamiska i Árjepluovve kommun.

Gruppen tycker att det är viktigt att samarbeta med språkaktörer på norsk sida, att det tydliggörs i regeringens regleringsbrev att främjandet av de samiska språken omfattar även pitesamiska, att det skapas utbildningsmöjligheter i pitesamiska, att samiskan synliggörs i Árjepluovve genom evenemang och ytterligare skyltning, till exempel skyltning på samiska i matvaruaffärerna.