Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på SSR, och Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby och tillika ledamot i Sametinget, höll i ett seminarium på onsdagen. 

Girjasdomen visar på en rättsutveckling när det gäller samisk rätt. Framför allt ger domen en tydligare bild av vad begreppet urminneshävd innebär. Staten ansåg att det handlade om ett alltför stort område, men domen säger att Girjas samebys marker ovan odlingsgränsen inte är ett för stort område när man tar hänsyn till samiskt bruk och samisk sedvänja. Det har dessutom inte funnits några invändningar från andra markanvändare.

Under rättegången lämnade renskötaren Bror Saitton ett vittnesmål om hur samebyns marker använts. Till flygbilder kunde han berätta om platser, berg och sjöar och vad och hur dessa har använts av samebyn genom historien.

- Det var ett vittnesmål som uppenbarligen gjorde intryck på domstolen, förklarade Matti Blind Berg. På så sätt klargjordes den samiska markanvändningen på ett trovärdigt sätt.

I domsutslaget finns ett resonemang om ILO 169 artikel 8 som berör den sedvanerätt som som har stor betydelse och som staten måste förhålla sig till. De samiska markrättigheterna är starkare än vad staten ger uttryck för i nuvarande lagstiftning.

- Domen går inte att direkt applicera på minerallagen eller skogsvårdslagen, sa Jenny Wik Karlsson. Nu måste krav ställas på politikerna att se över sektorslagstiftningen för att anpassa dessa efter Högsta domstolens dom. 

- Domen ger stöd för en positiv utveckling av samiska rättigheter, konstaterade hon.

Den juridiska rätten handlar om både egendomsrätt och fastighetsrätt. Domen innebär även en anpassning av bevisbördan när det gäller samisk markanvändning - vilket i framtiden ska göra det något lättare att bevisa samisk markanvändning.

Sametingets ledamöter antog sitt gemensamma uttalande om Girjasdomens betydelse den 20 februari 2020. 

Uttalandet lyder:

Högsta domstolen har i en dom den 23 januari 2020 gett Girjas sameby rätt mot svenska staten vad avser vilken av dessa parter som har bättre rätt till småviltsjakt och fiske inom samebyns område.

Domen är historisk genom att HD anpassat begreppet urminnes hävd extensivt till ett långvarigt samiskt bruk samt även tar stöd i internationell rätt. Nu behövs krafttag för att hantera domen och säkerställa att lagstiftning tar hänsyn till detta.

Sametinget konstaterar att det är hög tid för svenska staten att ta itu med de samiska rättsfrågorna. Sametinget anser att det måste tillsättas en parlamentarisk utredning med syfte att skapa en modern samepolitik och anpassa lagstiftningen i samiska rättsfrågor till urminnes hävd, sedvana, gällande rättspraxis och till att det samiska folket är både ett folk och ett urfolk med de rättigheter som medföljer.

Utredningen måste ha ett deltagande av samtliga riksdagspartier och en genomgående bred samisk representation. Sametinget måste knytas till den parlamentariska utredningen. Samtliga partier i Sametinget ska ges möjlighet medverka i Sametingets dialog med den parlamentariska utredningen.

Sametinget konstaterar även att grov rasism har riktats mot samer sedan domen tillkännagavs. Sametinget förväntar sig att samtliga svenska institutioner tar avstånd från rasismen och att de aktivt motarbetar den. Det är vår mening att rasismen mot samer grundar sig i hur den svenska staten undvikit att hantera samiska frågor i nutid, tillsammans med att den svenska skolan brister i barns historiska utbildning angående samer, samt den svenska statens övergrepp av det samiska folket och den samiska kulturen. Det kan inte tillåtas fortgå och vi förväntar oss förändring.
 

Kontakt:

Paulus Kuoljok, ordförande (talman)
070-322 83 01
paulus.kuoljok@sametinget.se