Ändringar i sametingslagen
Sveriges riksdag beslutade den 21 november 2018 om ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet.
Ändringarna i sametingslagen innebär vissa förändringar i Sametingets organisation. Sametingets organisation ska framgå av sametingslagen och myndighetens instruktion. Sametingets plenum ska även i fortsättningen vara det högsta beslutande organet. Plenum bör besluta arbetsordning medan styrelsen bör besluta verksamhetsplan. Det ska framgå att det vid Sametinget finns ett kansli som leds av en kanslichef och att kanslichefen anställs av styrelsen. Sametingets styrelse ska ansvara för Sametingets verksamhet, och kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar.
Sametingets plenum har nu rätt att besluta om skäliga ekonomiska förmåner för ledamöter och ersättare. Det regleras inte i detalj vilka förmåner som kommer ifråga eller förutsättningarna för förmånerna.
Nya bestämmelser förs in i sametingslagen, dels om offentlighet vid Sametingets sammanträden, dels om att ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträden i plenum och då också har rätt att visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Styrelsens sammanträden och sammanträden i Sametingets nämnder hålls inom stängda dörrar om inte plenum medgivit annat.
Slutligen avskaffas kravet i sametingslagen på svenskt medborgarskap för att vara valbar till Sametinget. En väljare som inte är känd för röstmottagaren ska kunna styrka sin identitet även på annat sätt än genom att legitimera sig. Förbudet för väljarens make eller barn att vara vittne vid brevröstning vid val till Sametinget tas bort.
Regeringen föreslog också en särskild lag om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga sammanträden. Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra även vid säkerhetskontroller i Sametinget.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.