tisdag 19 mars 2024

Vad är rasism?

Rasism är mer än negativa känslor och fördomar. Det är mer än antipatier och hat. Det är en aktiv ideologi som målmedvetet och brutalt antingen är ute efter makt eller vill bevisa sin makt, därför att alla inte har samma människovärde. Rasister tror inte på lika rättigheter för alla människor.

Vem har makten?

En idé om att det finns outplånliga skillnader mellan olika folk kan skapa en ideologi som bygger på så kallad grupphierarki eller maktordning, som avgör vem som får bestämma, vem som har makt. Rasismens huvudfunktion är att ange permanenta skillnader mellan grupper av människor och tillskriva skillnaderna för att rättfärdiga att grupperna behandlas olika. En maktposition kan leda till olika slags handlingar som förstärker skillnaderna: Man utser syndabockar, skapar institutioner – eller beslutar om tvångsförflyttningar, deporteringar eller till och med utrotning av vissa etniska grupper.

Om rasister inte har reell makt använder de sig av härskarstrategier och hot för att skrämma till tystnad och skapa oro.

Olika typer av rasism

Det finns olika typer av rasism som till exempel kulturrasism, exploateringsrasism och utrotningsrasism. Man kan även skilja på rasism och ”rasialism”.  Rasialism är det till exempel när en komiker som Robert Gustafsson är utklädd till same och låtsas vara berusad, eller när bilder sprids med en gammal samekvinna som använder en tvättbräda tillsammans med texten ”tvättlapp”. Eller TV-reklamen med en vilsen same i kolt som på besök i storstaden tror att djurgårdare också är samer.

Rasialism och rasifiering

Människor kanske inte menar nå’t illa, det är ”bara ett skämt eller en kul grej” – men kan likväl tas illa upp av dem som drabbas. Ibland kallas detta även för vardagsrasism, men rasism som man möts av var dag är verkligen inte något att ta lättsamt på. Rasialism är inte rasism, men rasism bygger vidare på rasialistiska föreställningar.

Rasifiering är när man tillskriver människor med annan bakgrund än ens egen stereotypa och fördomsfulla egenskaper. Nästa steg är avhumanisering. Om någon annan inte ens är en riktig människa, är det inte långt till nästa steg: att koppla skillnaderna till makt och privilegier.

Historisk tillbakablick

En upptäcktsresande i Lappland på 1700-talet skrev att ”näst efter apan var lappen den mest människoliknande varelsen”. I Australien kunde vita kolonisatörer ge sig ut för att skjuta aboriginer som ett söndagsnöje, de var ju som djur.  I slutet på 1800-talet påstod riksdagsmän att samerna var födda med vissa ”rasegenskaper” som gjorde att de var underlägsna den övriga befolkningen. Därför kunde de inte leva som ”civiliserade” människor i riktiga hus. Då skulle de bli ”förslappade” och börja försumma sina renar. 1928 beslutade riksdagen att de samer som inte var renskötare inte heller skulle ha några samiska rättigheter, ett beslut som påverkar svensk samepolitik än idag.

Alla är skyldiga

När det gäller rasismens historia har alla sina fingrar i syltburken. Man kan titta på religionens roll genom historien, filosofins roll, vetenskapens roll och de politiska rörelsernas roll. Hat och antipatier har skapat ett system där rasismen institutionaliserats. Ibland till den gräns att vi inte ens ser den, om vi inte personligen själva blivit drabbade.

Det är lätt som tjänsteman eller politiker att fatta beslut och tro att man tagit alla aspekter i beaktande och inte har för avsikt att diskriminera någon – och ändå gör man det därför att det finns strukturell rasism även i vårt samhälle.

Därför behöver vi alltid arbeta med frågor om rasism och diskriminering och ifrågasätta oss själva.
Därför finns FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av syskonskap.

(Ny översättning av artikel 1 som är mer trogen den engelska grundtexten enligt Marco Helles, processledare för utbildning om rasism på uppdrag av Forum för levande historia. Sametinget har deltagit i fortbildningen för statliga myndigheter.)

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2021-09-14

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySametinget
MenySametinget
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?