RBP i praktiken
Rennäringen i Sverige blir allt mer trängd. Gruvor, vindkraft och vattenkraft är faktorer som kraftigt påverkar rennäringen negativt. I tillägg skapar vägar och järnvägar barriärer i betesområdena. Dessutom påverkar det moderna skogsbruket rennäringen negativt. Ovanpå detta ligger klimatförändringen som en katalysator som ytterligare krymper betets tillgänglighet.
Att beskriva renskötselns markanvändning på ett sätt som myndigheter och exploatörer förstår blir mer och mer viktigt och det är samebyarna själva som måste beskriva sin egen verksamhet. Ingen annan har samma förståelse för hur rennäringen använder sina traditionella marker. Det är därför som renbruksplanerna och RenGIS är ett sådant kraftfullt verktyg. RenGIS är inte framtaget för samebyarna utan tillsammans med samebyarna och det är samebyarna som är användare av verktyget. Idag är rennäringen den enda aktör som kan presentera material där man väger in alla för rennäringen kumulativa negativa faktorer. Det ger ett övertag gentemot exploatören som nästan alltid bara visar sin bild av deras intrång.
Jag har använt RenGIS under flera års tid, framförallt för att ta fram bra kartmaterial i Sirges samebys kamp för att förhindra gruvplanerna i Kallak 50km väster om Jokkmokk. En gruva med tillhörande infrastruktur i Kallakområdet kommer få förödande konsekvenser för alla samebyar i Jokkmokksområdet. Men hjälp av RenGIS har jag kunnat beskriva samebyns betesområden och flyttvägar på ett lättförståeligt sätt. Jag har använt mig av den information som finns offentligt tillgängligt från Sametinget och andra myndigheter och sedan vävt ihop det med samebyns egen beteslandsindelning, sändardata och andra relevanta data. Den samlade bilden har jag sedan presenterat i samebyns rapport över hur en gruvetablering påverkar rennäringens möjligheter att finnas kvar i området.
När man har möjlighet att presentera samebyns traditionella kunskap om sina marker på ett lättfattligt och överskådligt sätt ökar möjligheten att få gehör för sina synpunkter. I fallet med bolagets transportlöningar i Kallak (bilden nedan) är det lätt att förstå även för den som inte har speciellt stor kunskap om rennäringen att här blir det problem oavsett hur liten andel av samebyns område som gruvan upptar. Det kommer ändå få stora konsekvenser helt enkelt för att lämpliga platser att bygga järnväg nästan helt överlappar samebyns viktigaste betesområden.
Bolagets beskrivning av tilltänkta transportvägar av malm från 2012 till vänster ställt mot samma område i samebyns svar till Länsstyrelsen under 2013.
Ingemar Stenmarks klassiska citat ”Hä löns int’ förklar’ för den som int’ begrip” gäller tyvärr inte för renskötseln. Samebyarna är hela tiden tvungna att visa hur och varför man använder sina betesmarker.
Jonas Vannar
Renskötare, Sirges sameby