30 år efter Tjernobyl
Rennäringskonsulent Sören Långberg minns exakt var han befann sig när han hörde om tjernobylolyckan. Sedan skulle han själv komma att jobba med konsekvenserna av olyckan. I dagarna är det 30 år sedan det radioaktiva nedfallet kom att förändra renskötseln i Västerbotten och norra Jämtland för alltid.
Natten till den 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina, 11 mil norr om Kiev. Reaktor 4 i kärnkraftverket förstördes genom en explosion som utlöstes på grund av ett misslyckat experiment. En härdsmälta uppstod och radioaktiva partiklar läckte ut och spreds med vindarna över stora delar av Europa. Radioaktivitet kallas den process då instabila atomkärnor spontant sönderfaller och avger joniserad strålning.
Att släcka branden i reaktorn tog nio dagar. Strålningen utanför kärnkraftverket var tidvis flera tusen gånger över det normala. Om en person blir utsatt för höga doser av joniserad strålning kan kroppens celler skadas eller till och med dö.
I Sverige drabbades delar av Norrbotten, samt Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland av nedfallet. Larmet om radioaktivt nedfall fick människor att sluta plocka bär och svamp och till och med gräva ned älgar och renar. En lätt panikartad stämning spred sig. Myndigheterna satte gränsvärden för hur mycket cesium slaktat kött fick innehålla. Beslutet fick stora konsekvenser för rennäringen och älgjakten. Men med tidiga insatser har cesiumvärdena kunnat minskas betydligt. Kontrollprogram för cesium i slaktad ren infördes. 27 000 renkroppar kasserades 1986.
- Det var en läskig känsla att inte veta hur det osynliga radioaktiva nedfallet påverkade ens liv, säger han. 1989 började han själv jobba med cesiummätning på ren på Länsstyrelsen i Västerbotten (Lantbruksnämnden). Från början togs blodprov men sedan ersattes detta förfaringssätt med en detektor samt köttprover.