fredag 19 april 2024
Aili Keskitalo m fl på hearing i juni 2014. Foto: Shane Brown

Världskonferens för urfolk i New York 22-23 september 2014

FN:s världskonferens för urfolk (WCIP) 2014 har som målsättning att främja realiseringen av urfolksrättigheterna enligt FN:s Urfolksdeklaration. Generalförsamlingen har bestämt att konferensen ska resultera i ett konkret och handlingsorienterat slutdokument.

Konferensens upplägg
Världskonferensen inleds och avslutas av ett plenumsmöte. Däremellan äger tre interaktiva rundabordssamtal och en informell paneldiskussion rum. Flera initiativ har tagits av urfolk för att förbereda och påverka konferensens innehåll. I januari 2012 hölls en brainstorming i  Köpenhamn. Ett resultat av det mötet blev bildandet av en så kallad global koordingeringsgrupp för urfolk, Indigenous Global Coordinating Group (GCG). Följande sju urfolksområden är representerade i gruppen: Afrika, Asien, Stilla Havet, Arktis, Ryssland, Latinamerika & Karibien och Nordamerika (som drog sig tillbaka i mars 2014 i protest). Dessutom har kvinnor och ungdomar egna representanter. De som  representerar det arktiska urfolksområdet i GCG är  John B. Henriksen, Kristina Nordling och Hjalmar Dahl.

Förkonferens i Alta
I juni 2013 möttes 600 urfolksdelegater till en förkonferens i Alta, arrangerad av det norska Sametinget och GCG. Konferensen antog en egen deklaration (se länk till höger). Den innehåller förslag till vad urfolken menar bör finnas med i slutdokumentet från världskonferensen 2014. Huvudpunkten i deklarationen är ökat självbestämmande. I dokumentet identifieras fyra övergripande teman som särskilt bör lyftas upp och diskuteras under världskonferensen:

  • Land, territorier och naturresurser
  • Implementeringen och övervakningen av urfolksrättigheter i FN-systemet
  • Implementeringen av urfolksrättigheter i världens stater
  • Prioriteringar för utveckling (erkännande till land och naturresurser och kopplingen till traditioner, värderingar, trossystem och traditionell kunskap)

Ett förslag från Alta-konferensen är ett övervakningsorgan inom FN som övervakar att urfolkens rättigheter tillvaratas. Ett annat förslag som framförts från urfolk är en särskild sekreterare för urfolksfrågor i FN, som jobbar direkt under generalsekreteraren.

Delta på lika villkor?
Under det gångna året har det varit uppståndelse kring frågan om hur urfolken ska representeras på världskonferensen. Eftersom FN är en organisation för stater och urfolken inte har några egna stater, har representationsfrågan varit en svår nöt att knäcka. Urfolken krävde att få delta på lika villkor som staterna. Det ville generalförsamlingens president inte gå med på. Men nu har ett förslag antagits som tillförsäkrar urfolken en likvärdig status. Urfolken får utnämna två rådgivare till huvudkonferensens president. Det betyder att urfolk får vara i samma rum som staterna under förhandlingarna och när avtalen ingås. De får forma slutdokumentets innehåll och bestämma vad som ska sättas på agendan. Däremot är det staternas representanter, och inte urfolksrepresentanterna som röstar om slutdokumentet.

Kort rapport från den Interaktiva hearingen om slutdokumentet för FN:S världskonferens om urfolk,  FN:S högkvarter i New York 17-18 juni 2014:

En första föreberedande så kallad interaktiv hearing hölls den 17-18 juni 2014 på FN:s högkvarter i New York.  Den globala koordineringsgruppen, GCG, anordnade ett förberedande möte och ett uppsummerande möte för urfolksdelegater dagen för och dagen efter hearingen.

Den arktiska urfolksregionen representerades från Sametinget Norge av Aili Keskitalo, John Bernhard Henriksen, Hege Fjellheim och Inger Johanne Mudenia. Kristina Nordling deltog från Sametinget i Sverige, Anne Nuorgam och Mattias Åhrén deltog för Samerådet. Hjalmar Dahl deltog som inuiternas representant.

Mötet öppnades av presidenten för FN:s generalförsamling och efter det vidtog tre paneldiskussioner och en avslutande uppsummerande session, ledda i tur och ordning av två statsrepresentanter och två urfolksrepresentanter, alla fyra utsedda som rådgivare till presidenten under förberedelseprocessen och i genomförandet av konferensen.

Den arktiska urfolksdelegationen höll fyra inlägg under hearingen och framförde följande rekommendationer till innehållet i världskonferensens slutdokument:

  • Att Altakonferensens slutdokument ska utgöra basen för förberedelserna av Världskonferensens slutdokument. Altadokumentet ska också medfölja som bilaga till världskonferensens slutdokument då det reflekterar de prioriteringar som urfolk i alla sju geopolitiska regionerna har.
  • Att Världskonferensen tar initiativ till, ställer krav på och beslutar om att vidta konkreta åtgärder på nationell, regional och internationell nivå för att tillförsäkra det fullständiga förverkligandet av urfolks rättigheter.
  • Att Världskonferensen beslutar om att inrätta en övervakningsmekanism, med mandat att ta emot kommunikationer och avge yttranden om vilka åtgärder medlemsstater har vidtagit avseende implementeringen av urfolksdeklarationen.
  • Att Världskonferensen uppdrar till generalförsamlingen att besluta om att urfolken ges permanent observatörsstatus inom FN-systemet och på andra sätt möjliggöra för deras direkta deltagande i den verksamhet som bedrivs I FN:s olika organ och organisationer.
  • Att utse en FN-tjänsteman på hög nivå för urfolksfrågor, exempelvis en undergeneralsekreterare för urfolksfrågor, för att höja medvetenheten om urfolks situation, stärka FN:s kapacitet och åtgärder för att tillförsäkra förverkligandet av urfolks rättigheter, bl a genom utvecklandet av en systemövergripande handlingsplan för implementeringen av FN:s Urfolksdeklaration. 
  • Att medlemsstater etablerar nationella mekanismer med syftet att främja implementeringen av FN:s Urfolksdeklaration i samarbete med berört urfolk, med speciellt fokus på rättigheter till land och naturresurser, självbestämmande, självstyre och självständighet.
  • Att Världskonferensen rekommenderar att de internationella, nationella och privata institutioner som upprättat/har regelverk för företags sociala ansvar och liknande, utvärderar dessa regelverk, för att skapa riktlinjer som är helt överensstämmande med internationella standarder för urfolks rätt att neka eller samtycka till resursutvinning i områden som traditionellt använts av dem.

Tidsplan för den fortsatta förberedande processen:

Ca 30 juni: Ett första utkast till slutdokument tas fram

16 juli: Uppföljande konsultationsmöte mellan urfolksrepresentanter och medlemsstater

Ca 31 juli: Uppdaterat utkast till slutdokument presenteras

18 augusti: Uppföljande konsultationsmöte mellan urfolksrepresentanter och medlemsstater

22-23 september: FN:s Världskonferens för Urfolk


Samisk delegation
Totalt får 14 delegater från samiskt håll delta i konferensen. Följande personer deltar från Sametinget i Sverige:

Håkan Jonsson

Josefina Skerk

Ol-Johan Sikku

Ingrid Inga

Jan Rannerud

Kristina Nordling, kansliet

Siri Persson, kansliet

Övriga sameting, ryska samer samt Samerådet utser övriga delegater.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2020-03-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPolitik
MenyPolitik
På sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?